Perseiderna på gång in
Om knappt en månad är den årliga meteorsvärmen Perseiderna över oss, och naturligtvis kommer Tycho Brahe-observatoriet att vara öppet på kvällstid runt 10-11-12 august. Det brukar krylla av folk och husdjur när stjärnfallen drar på, och även om halvmånen är på plats så är den på väg ner från vår horisont i Oxie.
Förhoppningsvis kommer även ISS, den internationella rymdstationen, att traditionellt gästa oss och imponera med sin exakta ankomsttid (jfrt med Skånetrafiken).
Perseider över campingen i danska Nyköbing Mors 2015. Bildkälla: spaceweather.com
En del uppgifter gör gällande att Perseiderna i år kan bli fler och ljusstarkare än vanligt, detta beroende på att Jupiter stört banan och föst svärmen närmare jorden. Två meteorforskare vid namn Mikhail Maslov och Esko Lyytinen har räknat på saken och kanske, kanske kan vi "ideellt" (kalllas bland expertisen ZHR, Zenit Hour Rate) se uppåt 150-160-180 stjärnfall i timmen. Även den franske meteorkännaren Jérémie Vauballion är inne på detta spår.
En perseid fångad 2013. Foto: Göran "Astrofotografen" Strand, vars sajt finns här.
En bra början i ens planering för Perseiderna i år är denna pdf från den internationella meteororganisationen IMO.
Info kommer självklart här och på våra egna hemsidor.
Första Juno-bilden av Jupiter
10 juli togs denna Jupiter-bild på 4,3 miljoner km:s avstånd från gasjätten i vårt planetsystem. Röda fläcken syns liksom liksom tre av de fyra klassiska Jupitermånarna.
I slutet av augusti väntas högupplösta närbilder från JunoCam börja dyka upp på allvar.
Bildkälla: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSS
Snölinje definierad
Teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har för första gången kunnat urskilja en protoplanetär skivas snölinje. Bortom denna linje är temperaturen i skivan omkring en ung stjärna tillräckligt låg för att snö ska kunna bildas.
Snölinjen kunde observeras för första gången tack vare en dramatisk ökning i den unga stjärnan V883 Orionis ljusstyrka. Stjärnan värmde snabbt upp skivans inre delarna, med följden att snölinjen drevs ut till mycket större avstånd än vad som är vanligt för en protostjärna.
Forskningsresultaten publicerades 14 juli 2016 i tidsskriften Nature.
Budskap från Fyris
– "Universum är ungefär hur stort som helst", det är rubriken på en essä i tidskriften Sans, nr 3 juli – september 2016, skriven av Ulf Danielsson, rapporterar Carl-Olof Börjeson.
Unik pulsar i Vintergatan
Fyren bör den kallas på svenska, The Lighthouse Nebula, som ligger 23 000 ljusår från oss och som har skapats av den häftiga vinden från en pulsar. Pulsaren/neutronstjärnan slängdes ut i Vintergatan i samband med en supernovaexplosion och rör sig nu genom det interstellära mediumet med en hastighet av 1000 km/sekund. Nån riktigt tydligt chockvåg framför pulsaren kan inte detekteras – ännu. Men väl en mystisk svans bakom.
Jetströmmen som utgår från pulsaren är den största vi känner till i Vintergatan (37 ljusår lång) och t h kan vi se att den delvis har brutits itu. Vad som ligger bakom detta "brott" vet vi inte exakt.
En forskare som specialiserat sig på objektet är italienskan Lucia Pavan, nu universitetsastronom i Genève, och här finns ett av hennes senaste papers liksom här.
Bildkälla: NASA/CXC/ISDC/L Pavan et al
Bildkälla: Chandra/ACIS
Månpassage nr 2
NASA:s så kallade Deep Space Climate Observatory (DSCOVR)ligger så långt ut att med jämna mellanrum kommer månen emellan och passerar (med baksidan mot sonden) över jordklotet. Nu har det hänt för andra gången på ett år:
Fakta här: http://goo.gl/qCQX9C
Humor bakom Tychos rygg
När den holländske kartografen Wilhelm Janzsoon Blaeu kom till Ven och Tycho Brahe hade han med sig en helt svart glob, på vilken han tänkte överföra Tychos noggrant kartlagda stjärnor. Så skedde med Tychos välsignelse, och Blaeus mångfaldigade stjärnglober är i dag dyrgripar.
Förstod Tycho holländarens skämtsamhet? På den stjärnbild som föreställer konstellationen Skeppet Argo har Blaeu frimodigt placerat en stolt fladdrande holländsk marinflagga i mastens topp.
– Plezierig!, som holländarna säger.
