Nr 10 2017

Unikt dokument från Hans Bengtsson:

När kosmos drabbade småländska Målilla

Jag fick frågan från Hans Bengtsson och gick naturligtvis bet på den: Vem är tredje mannen fr h? Rätt svar är – Peter Linde, vår ASTB-ordförande.

Gåtans lösning according to Hans:

– Mot slutet av 70-talet, bör det ha
varit, observerade Bengt Rönde (tror jag!) och några andra en mycket ljus bolid som, om den slagit ner, borde
ha gjort det i Målilla-trakten. 

– Nåväl. Kort därefter såg jag en liten notis i GP om att en lantbrukare utanför
Målilla hade hittat en mystisk stor grop på sina ägor! Mannens namn fanns med, jag hittade hans telefonnummer
via telefonkatalog på biblioteket. Ringde honom. Från GAK gjorde vi en snabbutryckning. Mot Målilla! 

– Vi var säkra på att vi var ensamma … blott för att vid gropen hitta Peter Linde och andra MARSianer som hade kommit på samma tanke. Inte nog med det, tidningen FIB-Aktuellt hade hyrt grävutrustning och en grodman som letade
i gropen. 

-Ingen hittade nåt. Men det resulterade i att vi alla kom med på ett helt uppslag i tidningen. Och
lokalbladet hade den svårförglömliga rubriken: "Stjärnsplittra föll turligt för Målilla".

MARS var vår ungdomsförening i Malmö, startad i början av 60-talet. Malmö Astronomi- och RymdfartsSällskap. Fyndigt!

Föreningen finns inte längre men fostrade en rad kommande professorer, docenter, universitetslektorer, medicinare, mikrobiologer, murvlar, fågelskådare, pokerspelare, forensiker. Intresset för astronomi delar alla på den dag som är.

Eta Carinae diskuteras på ASTB-möte

Välkomna till ASTB:s möte nu på torsdag 26 januari (gamla Tekniska museet, Malmö, hörsalen, start kl 19 med diverse kortinslag) där en av de mest spännade stjärnorna i Vintergatan ska diskuteras: Den maffiga dubbelstjärnan Eta Carinae.

Eta Carinae och den omgivande nebulositeten har studerats sen det våldsamma utbrottet på 1840-talet. Då skedde det visuellt i mindre teleskop – i dag har en rad stora teleskop och rymdsonder fokus på stjärnan, en potentiell supernova.

Föredragshållare är faktiskt en livs levande astronom vid Malmö Högskola (snart Malmö Universitet): Henrik Hartman.

Bildkälla: https://en.wikipedia.org/wiki/Eta_Carinae

Så skapas spiralarmar – också!

I verkligen ser de tre spiralgalaxerna i Virgos galaxhop ut som på bilderna från Sloan Digital Sky Survey.

När astronomernas superdatorer får jobba, blir resultatet, simuleringarna som det heter,  det undre.

Astronomerna  Marcin Semczuk, Ewa Łokas och Andrés del Pino (alla knutna till Nicolaus Copernicus Astronomical Center, Polen) vill visa hur praktfulla  “grand-design spiral arms” skapas genom kosmiska tidvatteneffekter när en vintergatsliknande galax snurrar runt en galaxhop. Den samlade gravitationen från galaxhopen sätter fart på spiralskapandet när galaxen passerar som närmast hopen i dess bana runt hopen.

Fakta här: Marcin Semczuk et al 2017 ApJ 834 7. doi:10.3847/1538-4357/834/1/7

"Kometgalaxen" utmanar vän av ordning

Jag tycker nästan synd om astronomerna, de älskar ju att klassificera himlakropparna och ibland verkar det som om kartan ska bestämma över den kosmiska geografin. Här är ett praktexempel:

Bildkälla: ESA/NASA/HST

NCG 4861 ligger i stjärnbilden Canes Venatici/Jakthundarna på ett avstånd av 22,8 miljoner ljusår från oss. Men vad är det vi ser i den högupplösta HST-bilden? Är det en spiralgalax eller en irreguljär dvärggalax? Kometstrukturern ställer till det.

Skål, Nicke!

– I Polen kan man skåla med Copernicusvodka från Torun där nämnda astronom föddes 1473. Zaklady Przemyslu Spirytusowego (POLMOS) heter bränneriet, tipsar Christian Vestergaard.

Från Hven kan införskaffas en dyr Tycho Brahe-whisky (single malt), Spirit of Hven. Den är som sagt dyr, säkert mycket dyrare än Copernicus brännvin.