Asteroid närmar sig – och försvinner
Alerta asteroidbevakare av nära jorden-möten noterar, att himlakroppen med katalogbeteckningen 2014 JO25 i dag när detta skrivs (19 april) passerar på 4,6 ggr jorden-månens avstånd – från solens håll. Asteroiden bör vara synlig i små teleskop fram till 22 april.
17 april fångade Arecibo denna radarupptagning av den 1,3 km stora asteroiden med numera närmast klassiska dubbla lober, vilket gör att PR-makare gärna talar om peanuts och gummiankor i sammanhanget.
Asteroider är lite grand av vårens fortsatta tema för oss på ASTB/TBO, eftersom vår vice ordförande Tomas Diez håller i en större satsning i Malmö i samband med Asteroid Day i juni. Mer info kommer på våra sociala media-sajter.
Nya extremgamla kvasarer
Extremt avlägsna och gamla kvasarer med rödförskjutning runt z ~ 5.5 kan lätt blandas sammans med närbelägna för dessa avancerade studier kontaminerande M-dvärgstjärnor, men nu har tekniken finslipats och ca 30 kvasarer i spannet 5.3 ≤ z ≤ 5.7 kommit i dagen.
Astronomer har i dag kartlagt cirka 300 000 kvasarer sammanlagt.
Bokstaven z är sedan länge ett mått på rödförskjutningen till följd av universums expansion.
z = 5-6 betyder att vi här borta befinner oss nära rejoniseringsfasen när universum klarnade upp efter Big Bang. Det är myyyycket länge sen.
Messier-kom-i-håg
12 april hade det gått 200 år sedan den franske astronomen, kometjägaren och nebulosakatalogisören Charles Messier gick ur tiden, erinrar Christian Vestergaard.
Charles Messier levde 1730-1817.
Nanosatelliter = Rymdskrot
Inget gott som inte har något ont med sig… den nya tekniken med att skicka upp massor av billiga små satelliter, ibland kallade cubesats, nanosatelliter el dyl, i låga banor har en sidoeffekt som ingen riktigt tänkt på:
Att risken för att uttjänt rymdskrot ska krascha in i känsliga satelliter och instrument som snurrar runt vår jord ökar dramatiskt. Fenomenet har redan ägt rum. ESA:s Sentinel I-B fick ett blåmärke i fjor.
Förslag finns på hur en cubesat kan fångas upp och in däruppe. Då kan det se ut så här enligt en illustration i artikeln ovan:
Bildkälla: 2015 EPFL/Jamani Caillet
Vem var Gunn?
Hur såg det ut när Knut Lundmark och Nordisk Rotogravy lät trycka 500 ex av Nya himlar, storverket 1943, till de femhundra mottagarna? I Hans Hilderfors bok finns denna notering:
Någon som har en idé om vem köparen/mottagaren var?
Gaia och den högre matten
Bayesiansk statistik är inte min bästa gren, men astronomivännerna vid institutionen i Lund är ypperliga matematiker också – i dessa Gaia-tider. Här är beviset och rapporten: "Astrometry and exoplanets in the Gaia era: a Bayesian approach to detection and parameter recovery."
Alla hade saker att fundera över
Hans Hilderfors tog denna dokumentariska bild, då vi samlade oss till vernissage för Tycho Brahe-observatoriets traditionella påskutställning:
Fr v Reidun Enboksson, bibliotekschef i Oxie som funderade över vad hon skulle säga vid invigningen, Anders Nilsson undrar som utställningsansvarig om det blir godkänt resultat av hängningen och W-bloggens utsände t h kollar "om det hänt nått".
Foto: Hans Hilderfors