Nr 44 2017

Asteroid närmar sig – och försvinner

Alerta asteroidbevakare av nära jorden-möten noterar, att himlakroppen med katalogbeteckningen 2014 JO25 i dag när detta skrivs (19 april) passerar på 4,6 ggr jorden-månens avstånd – från solens håll. Asteroiden bör vara synlig i små teleskop fram till 22 april.

17 april fångade Arecibo denna radarupptagning av den  1,3 km stora asteroiden med numera närmast klassiska dubbla lober, vilket gör att PR-makare gärna talar om peanuts och gummiankor i sammanhanget.

2014JO25.17apr17.movie

Asteroider är lite grand av vårens fortsatta tema för oss på ASTB/TBO, eftersom vår vice ordförande Tomas Diez håller i en större satsning i Malmö i samband med Asteroid Day  i juni. Mer info kommer på våra sociala media-sajter.


Nya extremgamla kvasarer

Extremt avlägsna och gamla kvasarer med rödförskjutning runt z ~ 5.5 kan lätt blandas sammans med närbelägna för dessa avancerade studier kontaminerande M-dvärgstjärnor, men nu har tekniken finslipats och ca 30 kvasarer i spannet 5.3 ≤ z ≤ 5.7 kommit i dagen.

Astronomer har i dag kartlagt cirka 300 000 kvasarer sammanlagt.

Bokstaven z är sedan länge ett mått på rödförskjutningen till följd av universums expansion.

z = 5-6 betyder att vi här borta befinner oss nära rejoniseringsfasen när universum klarnade upp efter Big Bang. Det är myyyycket länge sen.

Messier-kom-i-håg

12 april hade det gått 200 år sedan den franske astronomen, kometjägaren och nebulosakatalogisören  Charles Messier gick ur tiden, erinrar Christian Vestergaard.

17862855_794495980698794_7705906271413371655_n

Charles Messier levde 1730-1817.

Nanosatelliter = Rymdskrot

Inget gott som inte har något ont med sig… den nya tekniken med att skicka upp massor av billiga små satelliter, ibland kallade cubesats, nanosatelliter el dyl,  i låga banor har en sidoeffekt som ingen riktigt tänkt på:

Att risken för att uttjänt rymdskrot ska krascha in i känsliga satelliter och instrument som snurrar runt vår jord ökar dramatiskt. Fenomenet har redan ägt rum. ESA:s Sentinel I-B fick ett blåmärke i fjor.

Förslag finns på hur  en cubesat kan fångas upp och in däruppe. Då kan det se ut så här enligt en illustration i artikeln ovan:

aHR0cDovL3d3dy5zcGFjZS5jb20vaW1hZ2VzL2kvMDAwLzA2NC84OTUvb3JpZ2luYWwvY2xlYW5zcGFjZS1vbmUtc3dpdHplcmxhbmQuanBn

Bildkälla: 2015 EPFL/Jamani Caillet

Vem var Gunn?

Hur såg det ut när Knut Lundmark och Nordisk Rotogravy lät trycka 500 ex av Nya himlar, storverket 1943, till de femhundra mottagarna? I Hans Hilderfors bok finns denna notering:

IMG_5153-2

Någon som har en idé om vem köparen/mottagaren var?

Gaia och den högre matten

Bayesiansk statistik är inte min bästa gren, men astronomivännerna vid institutionen i Lund är ypperliga matematiker också – i dessa Gaia-tider. Här är beviset och rapporten: "Astrometry and exoplanets in the Gaia era: a Bayesian approach to detection and parameter recovery."

Alla hade saker att fundera över

Hans Hilderfors tog denna dokumentariska bild, då vi samlade oss till vernissage för Tycho Brahe-observatoriets traditionella påskutställning:

Fr v Reidun Enboksson, bibliotekschef i Oxie som funderade över vad hon skulle säga vid invigningen, Anders Nilsson undrar som utställningsansvarig om det blir godkänt resultat av hängningen och W-bloggens utsände t h kollar "om det hänt nått".

IMG_5138

Foto: Hans Hilderfors

Lämna ett svar