Apropå Asteroid Day i Malmö 30 juni:
En asteroids död i skönhet
Hur går det till när en asteroid, uppbyggd som en löst sammansatt "rubble pile" (en hög smärre delar planetärt rymdskrot lätt sammanhållen genom gravitationen), snurrar så fort att den går itu? Vi vet numera rätt väl de yttre omständigheterna för hur asteroiden P/2013 R3 splittrades, detta genom en rad detaljrika bilder tagna med hjälp av optiken och instrumenteringen på HST, teleskopen på Keck (Hawaii), Magellan (Chile) och VLT (Chile).
Under två år följdes asteoridens sönderfall, och det kan bildmässigt sammanfattas så här:
Keck-observatoriets bilder av P/2013 R3, från oktober 2013 – fyra större fragment kan ses. Bildkälla: Jewitt et al. 2017
Hubble-rymdteleskopets bilder från oktober 2013-februari 2014 visar sönderfallet. Bildkälla: Jewitt et al. 2017
Teamet bakom studierna ledd av David Jewitt visar att P/2013 R3 bröts upp i minst 13 delar, de största delarna var 100-200 m i storlek – sannolikt hade asteroiden från början bara en radie på ~400 m.
Viktigt:
30 juni ska vi ju arrangera Asteroid Day (scrolla ner till förrförra W-bloggen) inom vår förening – tacka Tomas Diez för det, idémakaren bakom denna vår unika asteroidträff som nu också fått generöst kommunalt stöd.
Det vore konstigt om denna asteroidsplittring inte skulle komma upp på dagordningen.
En kväll om Eugen Semitjov
Mirja Markkula tipsar: "Då hela världen håller andan – en kväll om Eugen Semitjov. "
Så lyder rubriken för en träff i Malmö om karismatiske tecknaren, journalisten, författaren m m Eugen Semitjov (1923-1987).
I serier, artiklar och böcker förmedlade Semitjov rymdålderns framtidsoptimism. Sextio år efter sin ursprungliga nedläggning har hans SF-serie Allan Kämpe åter blivit aktuell genom återutgivning och nyproduktion.
Vi kan alltså förvänta oss såväl bakåt- som framåtblickar i sällskap med kvällens vägvisare genom tid och rum, seriehistorikern Thomas Storn, som genom Semitjovs släktingars välvilliga försorg fått tillgång till sällan skådat originalmaterial.
Tid: måndagen den 8 maj kl. 19:00. Plats: Serieskolans lokaler i Mazettihuset på Friisgatan 15B i Malmö, 4:de våningen.
KVA utökas med två nya astronomer
Kungl Vetenskapsakademien har utökats med två astronomiprofessorer, meddelar Jesper Sollerman:
Radioastronomen John Conway, Chalmers, och Stockholmsastronomen Garrellt Mellema.
Grattis till upphöjelsen.
Kan bara ske i Danmark:
Kosmologi, konst och så en öl!
Att astronomin i grunden är en humanistisk vetenskap bevisas med jämna mellanrum, tycker jag. Nu tipsar Carl-Olof Börjeson om en träff på Glyptoteket i Köpenhamn på temat – Lys. Ljus.
– Mød bl.a. professor og kosmolog ved Niels Bohr Institut, Jens Hjorth. Kunstneren Erik A. Frandsen fortsætter aftenen, når han interviews af Politikens kulturskribent Gudrun Marie Schmidt om sin kunstneriske praksis, lyder inbjudan.
Ett antal gånger per vårtermin möts arkeologer, fysiker och konstnärer i Glyptotekets vackra salar för att rådbråkas av Politikens journalister.
Och det är klart att är man på Glyptoteket blir det visning av diverse rariteter ur samlingarna, Carlsberg Laboratorium informerar – "hver gang med gratis pauseudskænkning af aftenens øl."
Bildkälla: http://www.wallpapersbyte.com/space/astronaut-drinking-carlsberg-beer-moon-space-wallpaper/
Plats och tid:
- Torsdag 18. maj 2017 kl. 19-21
- Ny Carlsberg Glyptotek, Dantes Plads 7, 1556 København V
Mer info här, biljettpriser etc.
Hjalmar Branting och Karlavagnen
Tack till prof Jesper Sollerman som förmedlar DN-material som undrar: Vad gör Karlavagnen på Carl Eldhs stora Hjalmar Branting-monument i Stockholm?
Och tack till kompisen Robert Cumming som i dag tog denna bild:
Foto: Robert Cumming
Karlavagnen t h. De tre stjärnorna i rad t v symboliserar – vad? Orions bälte? Bildkälla: Wikipedia
Vi borde ha sett inslaget på statyn när vi passerat, men så har inte skett. Trots vi åkte buss därifrån dagligen en gång i tiden. På 1960-talet.. Buss 47 ut till Solna, där vi hade vårt hökkvarter på denna tid.
Till saken: Dagens Nyheter har frågat sina läsare och svaret är givet: Branting var ju i sin ungdom "astronomie gymnasist", hjälpte till på Observatoriekullen – familjen bodde nära – och efter studenten tänkte han sig sig en astronomisk karriär.
Hjalmar Branting studerade astronomi vid Uppsala universitet 1878–82. Han avlade dock aldrig examen. Däremot tjänstgjorde han som amanuens vid Stockholms Observatorium under chefen, astronomiprofessor Hugo Gyldén.
En av dem som hörde av sig till DN härom dan för att berätta detta var Nils Gyldén, sonson till Hugo Gyldén (1841–1896), som för övrigt fått en kort, men dock, gata uppkallad efter sig nedanför Observatoriekullen, en tvärgata till Odengatan nedanför Läkarhuset.
Bengt Gustafsson, professor emeritus i Uppsala, och astronom, berättar för tidningen att professor Gyldén var patient på Gabriel Brantings sjukgymnastiska mottagning. (Gabriel var far till Hjalmar).
Bengt Gustafsson skriver:
”Hjalmar fann vägen till Observatoriet som skolpojke och tillbringade nätter där uppe, småningom som assistent till Gyldén, som för övrigt hade breda samhällsintressen; bland annat engagerade han sig för arbetsstatistik och arbetsförsäkring. När Branting efter studentexamen skrev in sig vid Uppsala Universitet tänkte han ha astronomi som huvudämne, men astronomiprofessuren vid universitetet var för tillfället obesatt så undervisning förekom inte, och dessutom krävde examensstadgan att han skulle läsa latin och filosofi, ämnen som inte tycks ha intresserat honom.”
Gyldén lär vid ett tillfälle ha beklagat sig över det faktum att Branting föredrog socialismen före astronomin, och det ska vi sentida medborgare i Sverige nog vara rätt glada för. Branting stod för den reformerande socialdemokratin.
PS.
W-bloggsredaktören har i sitt långa liv till och från sysslat med astronomen Branting och är nöjd med att han till Arbetarrörelsens arkiv överlämnat det unika handskrivna originalmanus som Branting skrev till Strindberg till dennes 60-årsdag. Uttalandet publicerades i dåvarande (s)-press.
Detta manus ägdes länge av Knut Lundmark men har nu fått ett riktigt hem. Manuset andades långt ifrån en okritisk hållning till Strindberg, vars "astronomi" och ockulta tankeutflykter är en historia för sig. Brantings uttalande har publicerats i flera böcker men jag tror få – om nån! – vetat om manusets märkliga vandringsväg. En station var Södra Förstadsgatan 82 i Malmö!
Tycho-kratern i närbild
Christian Vestergaard förmedlar en LROC-upptagning av månens Tycho-krater i närbild:
Bilden tål att blåsas upp.
På toppen av centralberget ligger en stenbumling på 120 m. Hur kom den dit?
Vad gör jag när Stellarium inte fungerar?
Det händer att Stellarium – fuskverktyget nr 1 – kraschar och då står man där:
Källa: Den underhållande och underfundiga sajten http://undermidnight.blogspot.se/