Nr 15 2019

Anders Johansen prisas

Delad glädje är dubbel glädje, så GRATTISGRATTIS till Anders Johansen som fått Göran Gustafssonpriset på över fem miljoner kr.

Det är landets universitet och högskolor som nominerar forskare som är högst 45 år gamla. Kungl. Vetenskapsakademien granskar förslagen och pristagarna utses därefter av Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. De fem forskarna får i år vardera 5,1 miljoner kronor i anslag, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor.

 – Göran Gustafssonprisen har i snart 30 års tid gjort det möjligt för framstående yngre forskare att bygga upp sin forskning i Sverige. Det har betytt, och betyder, oerhört mycket att de får den chansen och Vetenskapsakademien är glad åt att kunna vara en del av processen, säger Kungl. Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson. 

Priset i fysik går till Anders Johansen, Lunds universitet, ”för sin banbrytande forskning om planeters bildande och utveckling i närheten av unga stjärnor”.

 

​Foto:Kennet Ruona/KVA

​Anders är prefekt på astronomiska institutionen men också chef för t ex den forskargrupp på astronomiska institutitionen i Lund i vilken  Katrin Ros ingår, Katrin  som gästade oss i ASTB i  förra veckan för att prata om interstellära minipartiklars betydelse för planetbildning.

Göran Gustafssonprisen har funnits sedan 1991 och bakom priset finns Göran Gustafssons Stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Stiftelsen förvaltar i dag ett kapital om cirka 1,7 miljarder kronor. Den tillkom 1989 efter en donation av entreprenören och affärsmannen Göran Gustafsson (1919–2003).

Göran Gustafsson kom från en liten by utanför Gällivare och gjorde sig en förmögenhet främst genom fastighetsaffärer. Han var på många sätt en föregångare som månade om naturen, bekymrade sig för miljöförstöring och ville ge tillbaka till samhället.

Stiftelsens ordförande i dag är vår astronaut Christer Fuglesang.

​KVA:s pressrelis finns här.

Susanne Aalto ny i KVA

Grattisgrattis igen! Vid den ordinarie sammankomsten 20 februari i år valdes Susanne Aalto, Chalmers tekniska högskola, in till ny svensk ledamot i klassen för astronomi och rymdvetenskap i Kungl. Vetenskapsakademien. Härom året besökte hon även oss i ASTB för en föreläsning.

Vid den ordinarie sammankomsten 20 februari i år valdes Susanne Aalto, Chalmers tekniska högskola in till ny svensk ledamot i klassen för astronomi och rymdvetenskap i Kungl. Vetenskapsakademien.

Bildkälla: Foto: Johan Bodell/Chalmers

 

Susanne Aalto är professor i radioastronomi vid Institutionen för rymd-, geo-, och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola. Hon forskar om stjärnbildning, massiva svarta hål och supervindar i både avlägsna och mer närbelägna galaxer.

Hon har särskilt intresserat sig för det som med en engelsk term kallas för starburstgalaxer. Det rör sig om extremt ljusstarka galaxer där nya stjärnor tänds i en takt som är mycket större än i vår egen galax. Genom att utnyttja långvågiga radiostrålar kan man studera den kalla gasen där stjärnor föds och som hjälper svarta hål att växa.

De senaste åren har Susanne Aalto bland annat varit en aktiv användare av ALMA-teleskopet i Chile som bidragit till stora framsteg inom området. Med sin högt belägna placering på en av världens torraste platser i Atacamaöknen ger teleskopet särskilt bra förutsättningar för att få en inblick i det kalla universum.