Nr 3 2011

Jag bad allas vår Hans Bengtsson briefa om chanserna att se solförmörkelsen i morgon, och Hans noterar:

– Här i Göteborg kommer vi att ha helmulet under förmörkelsen, men i Oxie har ni nog lite bättre chanser till en del luckor i molntäcket.

– För att sådana luckor ska uppstå just framför den lågt stående solen, ja då måste ni har en del tur. Men det ska man ju ha ibland. Trots att nedanstående inte är SMHI, så ser man molnläget rätt bra här:

– Även SMHI:s prognos ger möjlighet till tillfälliga luckor i Skåne.

Hans berättar också att max-omfattningen av en partiell solförmörkelse för första gången sedan 16 maj 1855 (!) råkar ligga i Sverige, på en skogsväg söder om Skellefteå.

– Man kan också notera, att t.ex. GP idag har grafik som visar 80 procent vid Skellefteå – detta är hur mycket av solens YTA som förmörkas. Men enligt lång och vedertagen praxis så anges en solförmörkelses omfattning av hur stor del av solens DIAMETER som förmörkas. Och då får vi 86 procent  vid Skellefteå.

– Man märker av artikeln i GP att den duktiga skribenten blivit lite förvirrad av att grafiken inte tycks stämma med de data hon fått, och att hon mycket förståeligt tolkat det hela som att man (någonstans utanför Sverige) har 86 procent  men i Sverige som mest 80 procent.

26 december slog ESA/NASA:s solsond SOHO nytt personligt rekord: Då registrerades den 2000:e nyupptäckta kometen.

SOHO har specialbevakat solen i dagarna jämt 15 år och tankar hela tiden ner ett rikligt bildmaterial, som “medborgarastronomer” kastar sig över och specialstuderar. Som nu den polske amatörastronomen t v  Michal Kusiak, astronomistuderande vid Uniwersytet Jagielloński, det Jagiellonska universitet i Krakow (en fantastisk stad, rik på Coperncus-minnen  inte minst).

Både SOHO-kometen nr 1999 och 2000 upptäcktes av Michal, som började jaga SOHO-objekt 2007 och som hittills hittat över hundra kometer.

De senaste 15 åren har över 70 “amatörer” i 18 länder jobbat med att leta fram kometer i SOHO-bilderna.

SOHO är förkortning för Solar and Heliospheric Observatory och har, naturligtvis, en helt fantastisk hemsida.

Britterna på hugget….

… och brassarna!

Ända  sen 1958 har jag älskat planeter, sfäriska bollar och Brasilien (men aldrig varit där), och jag gläds över alla framgångar som detta sydamerikanska jätterike skördat senaste tiden  genom lyckade  ansökningar om OS- och VM-fotboll.

Men inte bara det: Nu kommer dessutom beskedet att Brasilien formellt knyts  till ESO, vårt europeiska sydobservatorium.  Brasilien blir därmed det femtonde medlemslandet – och det första utanför Europa. (Är inte Chile med?)

– Brasiliens medlemskap kommer att ge det livliga brasilianska astronomiska samfundet full tillgång till världens mest produktiva observatorium och kommer att öppna upp möjligheter för brasiliansk högteknologisk industri att bidra till European Extremely Large Telescope-projektet, säger ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw i ett pressmess.

Det rinner fortfarande in lite bilder från månförmörkelsen i december. Som här ifrån ASTB:aren Pia Sjöholm:

Jag gillar alldeles speciellt Pias trafikskylt med ett M, som naturligtvis  markerar att det vi  ser är – Månen.

Andromeda – astronomins pinuppa (4)

Jag har ju lovat att jag skulle  hitta en svarthårig Andromeda, och här är  ett exempel:

Målaren är franske romantikern Theodore Chassériau, som levde 1819-1856. Han blev således bara 37 år.

Det jag tycker är intressant är att Andromeda ser så förbannad ut, hon är definitivt inte samarbetsvillig och frågan är om monstret hade haft en chans… de svekfulla nereiderna, Poseidons handgångna damer,  försöker fängsla henne och de är tvungna att vara många om uppgiften. Pojkslyngeln Perseus syns ännu inte till. Lägg märke till diademet. Helt enligt den klassiska berättelsen!

Chassériau var elev till Ingres och  ägnades en stor utställning på Metropolitan Museum i New Y ork i början av 2000-talet. Det var den första retrospektiven sen 1933 – och den garanterat allra första utställningen om och med honom  utanför Frankrike nånsin.

Ett 50-tal oljor av Chassériau finns bevarade i dag.

Andromède attachée au rocher par les Néréides målades 1840 och hänger på Louvren i Paris.