Hoppa till innehåll

Nr 66 2010

  • av

Tystnaden om de goda astronomiska nyheterna

Fin medalj!

Som (gammal) part i målet håller jag  ju inte med i den generella kritiken att “allt är massmedias fel”, men ibland undrar jag över tidningars, radio/tv:s  och nyhetsbyråers snäva för att inte säga direkt gammaldags prioriteringar. Ett spännande exempel blir hur svenska massmedier ska omtala det miljonstinna norska Kavlipriset till en eller flera astronomer/astrofysiker, som Det Norske Videnskabs-Akademi offentliggör 3 juni.

Är det intressantare att bevaka en religiös fundamentalist som i ett hörn av världen agerar Gud och tar livet av sig själv och omgivningen ELLER en positiv nyhet om en forskare och en forskning, som  hjälper oss förstå det universum vi lever i?

Det ska OCKSÅ bli intressant och följa nyhetsvibbarna från New Yorks stora World Science Festival, som inleds 1 juni och som bl a kommer att hylla Stephen Hawking. Världsstan kommer att krylla av kul och perspektivgivande utställningar, föredrag, filmer, baletter, konserter, debatter – och dessutom direktsänds till New York just Kavli-priset!

Allt är naturligtvis inte bara astronomi och rymdfart på denna World Science Festival, men mycket är det. Bl a kommer Hubble-teleskopets efterföljare, The James Webb Telescope, att demonstreras i det fria i  Battery Park, på södra Manhattan.

Och i samband med Stephen Hawking-hyllningen uruppförs kompositören Philip Glass nya storverk Icarus at the Edge of Time, som inte handlar om Icarus väg mot solen utan mot ett – svart hål! Med i föreställningen är en superstar som John Lithgow, och överhuvud taget möter en rad celebriteter upp för att hylla engelsmannen Hawking som aldrig får Nobelpriset:  skådisen Alan Alda, cellisten Yo-Yo Ma m fl.

Kolla festivalens hemsida och bli som jag – avsjundsjuk!

Sista utrop till resan med Aniara!

Det finns platser kvar till vår utflykt till Harry Martinson-land på lördag 5 juni. Kolla ASTB:s hemsida!

Ostelius anade vad som var på gång

Flygande komet!

Av vissa skäl (= kommande söndagskrönika i Skånska Dagbladet) har jag intresserat mig för den färgstarke globetrottern och flygentusiasten Hans Ostelius senaste dagar. Jag kände honom på 70-talet, besökte honom i Portugal, deltog i förspelet till hans memoarbok Det var roligt nästan jämt och hade allmänt trevligt med denne ämable underhållare, som bland vänner kallades för “Greven från Gaffelgränden” – han var född på den gatstumpen, i Ystad.

1943, mitt under brinnande världskrig, skrev Ostelius den lilla faktaspäckade boken Rymdens fåglar, om ett 60-tal ryktbara civila och militära flygplan, och han förutspådde både folkflygets ankomst och att det skulle bli möjligt med resor till månen.

Italienarnas reaplan Caproni-Campini CC-2, “den flygande kometen”, fick Ostelius att kort diskutera raketflygplan vs reaplan och sätta på pränt:

“Jag läste en gång i en veckotidning om hur man lättast och bekvämast skulle kunna fara till månen. Det stod ingenting om hur man eventuellt skulle komma tillbaka men det ingick kanhända inte i planerna… Typens praktiska användbarhet har ännu ej prövats. Det torde i varje fall dröja ganska länge innan man kan fara till månen med Caproni-Campini CC-2 eller deriverade typer.”

Reservationen med “deriverade typer” var smart. Drygt ett kvartssekel efter det att  boken kommit ut var det dags för första månlandningen.

SOFIA på hugget!

Foto: NASA

SOFIA som i The Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy, ett i sanning högtflygande samarbetsprojekt mellan NASA och det tyska rymfartscentrat i Stuttgart, har nu testat sin teknik på allvar. 26 maj lyfte den ombyggda Boeing-kärran 747 SP med det tyskbyggda  2,7-metersteleskopet ombord från Californien,  och efter en perfekt flygning under sex timmar på drygt 10 000 meters höjd på natten, utvärderades tekniken – och  denna “first light”-bild togs av Jupiter i infrarött.

SOFIA kommer att jobba i åtminstone tjugo år, är det tänkt, och utgör ett spännande alternativ/komplement  till den helt markbaserade och rymdbaserade infrarödastronomin. Teleskopet kan studera fenomen  som varken kan ses från jordytan eller från IR-arbetande rymdsonder. Se här ser teleskopsidan ut på flygplanet:

Foto: NASA/Jim Ross

En informationsrik hemsida har naturligtvis inte bara NASA utan även tyskarna. Testa den tyska! Omväxling förnöjer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.