Nr 119 2010
Häftigaste meteorsvärmen på gång!
Om vi har tur kan Perseiderna 12-13 augusti bli nått riktigt spektakulärt. 50-100 meteorer i timmen är inte omöjligt, och de är ofta ljusa och intensiva och lämnar spår efter sig i atmosfären. Och månen stökar inte till det heller för oss – tvärtom kan vi tidigt på kvällarna se kvartetten Venus, Mars, Saturnus och nymånen stå ovanligt nära varandra i en “kvartettkonjunktion”. Ganska kul förspel till meteorshowen. TBO håller meteoröppet för allmänheten i Oxie – kolla här!
Perseiderna är sen gammalt förknippade med kometen 109/Swift-Tuttle, som snurrar förbi oss vart 130:e år – senast 1992.
Kometen har iakttagits sedan Hedenhös dagar i stort sett, kärnan är 26 km tvärsöver och kometen är en av de äldsta vi känner till. Eftersom vi passerar genom kometens smulsmå restpartiklar betyder det också att kometen ligger på farlig jordnära kurs då och då, även om det akuta hotet ligger ett antal tusen år fram i tiden.
Bilden nedan på kometen är från 1992 och tagen av Chris Cook i Californien. Om honom och hans kometkompisar kan läsas på denna sajt, t ex.
Måndiktaren von Rosen
Björn von Rosen (1905-1989) var en fantastisk diktare om djur, natur och kultur. Dikten Månväme ingår i samlingen Hägrarna – Dikter i urval (från 1987).
Den går så här.
Ansiktet högt uppe, svävande mellan moln
ibland naket, ibland beslöjat
allt efter som dimmorna samlas eller glesnar
och driver bort. När jag minst väntar den
kan synen drabba mig, oförmodat
så strålande att den värmer
långt nere i bröstet.
En höstkväll, den tid när luften
klarnar efter den första frosten
kan jag bli stående i dörren till huset
och se upp mot himlen. Där uppe
står månen i sin krets av skimmer.
Astronomerna säger: den är en död planet,
den kan inte avge värme.
Tro dem inte. I största hemlighet
har månen ett förbund med oss, en inre glöd
okänd för astronomerna.
RQ36 – hot eller löfte?
Nyheten om den farliga asteroiden 1999 RQ36 dök upp härom dan, och det är bara att gratulera de spanska astronomerna som nådde detta massmediala genombrott. Särskilt grattis till Maria Eugenia Sansaturio, astronom vid Universidad de Valladolid vars namn nu flugit över jordklotet. Maria har en egen hemsida, och där framgår bl a att hon sysslar med celest mekanik, asteroidberäkningar m m.
“Chansen” – jag skulle hellre säga “risken” – är 1 på 1000 att denna asteroid, upptäckt 1999 och 500-600 m stor, krockar med jorden 24 september år 2182.
Sommartorkan på våra tidningsredaktioner i alla ära, men RQ36 är inte att leka med.
Idéer om hur asteroiden ska hållas på rätt kurs ventileras titt som tätt.
Att spränga rymdstenen med en atombomb kan vi glömma, men kanske kan det direkt på himlakroppen monteras en raketmotor eller ett solvindssegel som sakta men säkert för RQ36 ur den direkta kollisionsbanan med jorden.
Den ultimata JUPITER-kakan!
Såvitt jag förstår gör vi enklast en Jupiterkaka så här:
√ Sockerkaka i en rund form.
√ Glasyr ovanpå.
√ Karamellfärger typ Wilton Icing Colors gör resten.
Ok?
Ok!
Ett avancerat amerikanskt recept med bild (ovan!) finns här.