Tycho förd till sjukhus!
Jag måste bara få gratta Århus Universitet, som med all rätt kan ta åt sig äran av Tycho Brahes gravöppning. Jens Vellev gav aldrig upp, och dessa timmar forskas det intensivt i Prag, i resterna efter vår världsberömde Ven-astronom. Säkert är det superstressigt – och spännande!
Dessutom får jag ju säga som gammal murvel och massmediamänniska att sällan har ett skandinaviskt universitet så skickligt levt upp till universitetens “tredje uppgift” – den att sprida sin forskning och intressera allmänheten för den – så proffsigt som danskarna. Föredömligt!
I dag i Prag? Då scannades bl a Tychos benknotor med CT-teknik på Homolka-sjukhuset i Prag. Datatomografi eller skiktröntgen tillåter forskarna att dokumentera Tychos stoft på djupet, i smala snitt och med 360 graders panorama.
I dag har också tjeckiska specialister på renässansens kläder undersökt resterna efter Tychos begravningsdräkt, och allt verkar minutiöst följa Jens planläggning. Men det är bråttom, bråttom; om två dygn har Tycho återförts till graven i Thyn-katedralen.
Skojeri med Tycho
Jodå, det är visst tillåtet att skoja med vår Ven-astronom. På nätet hittade jag en lustig (?) kortanimation på en lätt berusad Tycho som är ute efter ett – smørrebrød!
Glad i mat och dryck var Tycho definitivt, och gillena på Ven var legio.
Var finns tändhatten till Tychos supernova?
Vad hade hänt med Tycho Brahe om han INTE sett sin Stella Nova 1572? En kontrafaktiskt fråga, meningslös måhända, men ändå… Nu small det rejält i Cassiopeia för 11000 år sen, och i nästan 440 år har Tycho-supernovans rester (SNR) expanderat. Det forskas en hel del kring det kosmiska granatsplittret i Cassiopeia, så mycket att jag bad Robert Cumming, Populär Astronomis redaktör, supernovakännare, berätta om det senaste. Från Bologna tipsar Robert:
– Forskning om Tychos SNR handlar nog mest om tilltagande bevis för att kosmiska partiklar verkligen accelereras i supernovaresters chockvågor.
Detta är forskning som offentliggjorts så sent som i somras, och bakom ligger Hα-studier av Hubble-teleskopets Wide Field Planetary Camera 2 av den östra delen av Tycho-novans skal. Om jag förstår det rätt så går det häftigt till här, före den egentliga chockvågen ligger en sorts spjutspets, en “precursor”, som utstrålar Ha-emission, och denna förvågs-precursor skapas av kosmisk strålning från supernovasmällen. Hur det visuellt ser ut, kunde anas i en rapport toppsignerad en av Tycho-smällens flitigaste utforskare Parviz Ghavamian redan 1999 (nedan). Här hettar det bokstavligen till i mötet mellan supernovapartiklar och det interstellära stoftet med mängder av atomära processer, jonisering etc.
Det är inte helt lätt att följa alla detaljer i forskarnas angreppspunkter; notabelt är att Jesper Sollerman, vår ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet, är expert på området och redan runt 2003 synade liknande SNR-saker hos RCW 86. Kepler 1604, och SN 1006.
Robert påpekar också apropå Tychos supernova:
– Supernovan var av Typ Ia – det vill säga det var en vit dvärg som small i ett dubbelstjärnesystem. Kan stjärnans följeslagare vara kvar vid liv? Barcelonas Pilar Ruiz-Lapuente m fl hittade en konstig subjätte för några år sedan, men nya observationer av den tycks bevisa att den inte kan förknippas till dådet.
Denna rapport kom i fjor somras och den visar att en tidigare misstänkt stjärna, Star G, nära Tycho-novans centrum inte har med supernovasmällen att göra och knappast kan utgöra den “givar”-stjärna som en Typ Ia-supernova förutsätter. Men sista ordet är inte sagt.
Stjärnans status är nästan mer “Sherlock Holmsk”-mystisk än orsaken till Tychos död!!!
Spännande är också studierna av de ljusekon, som kan förknippas med smällen 1572 och som tillåter astronomerna att “se” supernovans spektrum som det såg ut under maximumet för snart 44 0 år sen. Det är framför allt Max Planck-astronomen Oliver Krause som lett denna forskning.
Det astronomiska uret i Prag
Wikipedia-vinnare vinner teleskop!
Ahrvid Engholm, sf-författaren, tipsar via Bertil Falk:
– Här är en tävling som går ut på att skriva en astronomirelaterad wikipediaartikel:
– Och som pris kan man få namnge en ännu onamngiven asteroid! Inte illa. Dessutom lottas tio teleskop ut. Reglerna i korthet:
* Välj vilken artikel du vill skriva. Om du behöver inspiration, titta på
artikelförslagen.
* Anmäl dig tillsammans med din artikel – när som helst under
tävlingstiden – på deltagarsidan.
* Tävlingskommittén godkänner din anmälan.
* Skriv klar artikeln innan tävlingens slutdatum (28 febr 2011), gärna med hjälp
av andra. Hur gör man?
* Hoppas på att astronomerna i juryn gillar din artikel.
Även PopAsts webb hade härom dan info om tävlingen.