Hoppa till innehåll

Nr 213 2010

  • av

Jorden sedd  från Merkurius-sonden

Sol- och planetsystemets innersta planet Merkurius kommer att få stifta bekantskap med MESSENGER-sonden på allvar i början av nästa år, och det är lika bra att lära sig att surfa in på hemsidan, som redan servar oss med spännande material. Hur ser t ex jorden ut från MESSENGERS horisont? I kväll såg den ut så här:

Ljusprickarna vi ser är stjärnor ljusare än magnitud 9 och jordbanan, 30 grader bred,  är det blå strecket.

114 jorddygn återstår innan MESSENGER placerar sig i sin parkeringsbana runt planeten.

2011 blir Merkurius år, tror ju jag!

Första rapporten från tiden FÖRE Big Bang!

WMAP:s kartläggning av CMB. Ill: NASA

Jag vet inte om det är ett paradigmskifte på gång, men nu talar gamle välkände Oxford-fysikern Roger Penrose och hans armeniske kollega Vahe Gurzadyan om att de hittat mystiska, koncentriska  cirklar i den kosmiska mikrovågsbakgrunden (CMB) – områden med lägre temp än omgivningen – som gör det möjligt att se bakom och greppa tiden och rymden  FÖRE Big Bang! Inflationsteorin kullkastas samtidigt.

Jag vågar mig inte på att i övrigt relatera vad dessa forskare kommit på, bara att deras resonemang verka föra oss tillbaka till ruta 1 och teorierna om ett cykliskt universum.

Åratal av minutiösa analyser av kosmologiutforskarna WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) och BOOMERanG, ballongexperimentet i Antarktis, ligger bakom.

Einstein-priset

I schweiziska Bern har Albert Einstein Gesellschaft sitt högkvarter i ett hus i vilket Einstein bodde i början av förra seklet, och detta sällskap delar årligen ut sin Einstein-medalj till förtjänta forskare. I år gick den till den teoretiske fysikern Hermann Nicolai.

Bland känt folk som genom åren fått ta emot utmärkelsen återfinns Stephen Hawking, Hermann Bondi, Victor Weisskopf m fl. Bland dessa “m fl” ovan nämnde Roger Penrose!

Priset får astrofysiker och teoretiska fysiker för att de går vidare i Einsteins fotspår och forskar på kvantumgravitation, gravitationsvågor och andra läckerheter i det kosmiska köket.

PS om Barnards båge

Ett särskilt tack till Hans Bengtsson för hans kommentar, i vilken han berättar att den som anses ha upptäckt Barnard´s loop var Harvard-astronomen William H Pickering.

Jag kollade upp Hans bildhänvisning, och så här plåtade Pickering bågen i Orion 1890:

Drygt hundra år tidigare svepte William Herschel med sitt stora teleskop dessa partier av Orion, och i sin nebulosakatalog  noterar han: “I am pretty sure this space is attached with milky nebulosity.”

Under sina februarisvepningar 1786 nosade Herschel även upp det som vi i dag kallar Hästhuvudnebulosan och som han beskrev så här: “Wonderful black space”.

Universums yngsta svarta hål?

Allt är inte miljarders miljarder år gammalt i kosmos. Nu berättas t ex om att astronomer, som studerat resterna efter supernovan SN1979C i galaxen M100 (50 miljoner ljusår bort) upptäckt ett svart hål som är jämngammalt med supersmällen – alltså 30 år.

Upptäckten bygger på samkörning av data från Chandra, NASA:s Swift-satellit, ESA:s XMM-Newton och tyskarnas ROSAT.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.