15 000 galaxhopar i ny katalog
Ett gäng skotska astronomer med högkvarteret vid universitetet i St Andrews har samlat sig till en ny galaxhopskatalog bestående av ~15 000 hopar. Det är ju ganska så imponerande, och med hjälp av denna katalog kan forskningen nu ytterligare greppa den märkliga mörka materien som döljer sig där ute. Den avslöjar obarmhärtigt sin utmanande närvaro när vi studerar galaxernas rörelser i hoparna, som kan ha massor pendlande mellan miljarders miljarders solmassor ner till bara några futtiga miljarder. 20 procent av denna massa är mörk materia – 3 procent vanlig, välkänd materia.
Även spannet när det gäller antalet galaxer i hoparna skiftar, från 100-tals ner till några få.
Projektet förkortas GAMA (Galaxy and Mass Assembly) och väntas framöver yngla av sig en rad spännande forskningsrapporter. Observationer kopplas till sofistikerad teoribildning och beräkningar med hjälp av superdatorer.
Bilden nedan är en komposit av upptagningar i ultraviolett, synligt ljus och infrarött och ska tolkas på detta omvända vis:
* Röda galaxer (stjärnskapande) framträder som blå och vice versa.
* Cirklarna storlek motsvarar galaxernas massor.
* Cirklarnas färger motsvarar galaxernas sanna färger.
* Den ljusaste galaxen finns i mitten.
Varför man tvunget valt färgsättningen enligt ovan fattar jag inte, men en bra sammanfattning av projektet och forskningsläget, som presenterades i april på britternas nationella astronomimöte i Llandudno, Wales, finns här:
http://www.ras.org.uk/news-and-press/217-news2011/1957-nam-22-astronomers-peer-into-the-dark
Fotocredit: GAMA/Aaron Robotham
Hur många medlemmar har IAU?
Hur många astronomer finns det i världen? De har aldrig varit så många som nu, och aldrig förr har så många teleskop riktats mot himlavalvet som i våra dagar. I princip kan inget ske där ute utan att det upptäcks.
IAU, yrkesastonomernas international, räknar över 10 000 medlemmar i sitt led..
Jag tänker på det klassiska meningsutbytet mellan en gammal motsträvig ortodox konstnär och en ombudsman i KRO, Konstnärernas riksorganisation:
– Hur många konstnärer är med i KRO?
– Cirka 2000, svarade ombudsmannen.
– Herregud, så många finns ju inte ens i hela världen.
PS om Berzelius
Apropå Jöns Jakob Berzelius och månkratern namnad efter honom i förra W-bloggen, glömde jag berätta om Berzelius fascination av de sydfranska vulkanerna. Han gjorde en stor resa i trakterna, vilken skildras i Carl Gustaf Bernhards utomordentligt trevliga, lärda och rikt illustrerade bok Med Berzelius bland franska snillen och slocknade vulkaner (Wiken, 1985).
I dessa områden, t ex Auvergne, har kratrar erupterat så tidigt som för 50 miljoner år sen fram till kanske för bara 7000-8000 år sedan. Några av vulkanerna var så perfekt kägelformade att de i Berzelii ögon tycktes formade av en – svarvstol!
Berzelius mer än anade de stora geologiska sammanhangen när han skrev att det var “oändligt angenämt att se dessa talande minnesmärken av fornvärldens händelser och att någorlunda kunna här och där utleta meningen av deras språk”.
Unge Lagerkvist ifrågasatte Kant-Laplace
Hur såg tidigare generationers elever på skolans kosmologi och förklaring av solsystemets uppkomst? Pär Lagerkvist, vår fine småländske författare/poet/Nobelpristagare, skrev följande 4 december 1906 (ingår i den postumt utgivna Antecknat, 1977 Albert Bonniers Förlag):
“Idag har läraren förklarat Cant Laplatska teorin för oss. I sanning en dråplig sådan. Men eftersom läraren säger det, så får man väl tro det. “Under sitt kringirrande i rymden”, sade han, “avsvalnade vår jord alltmera, tills ytan svalnat så mycket att växt- och djurliv kunde uppstå. Huru det första livsfröet kommit till vår jord veta vi dock icke.”
Nej, jag kan väl tro det. Men att de där herrarna Cant och Laplat kunde bestämma hur hela solsystemet kommit till, tycker jag att de kunnat giva en lika trovärdig förklaring därpå tex att fröet ifråga fallit ut från en ärtbalja på Mars och ned på jorden, där det slagit rot och fött den första människan. Och dock! Jag kan ej undgå att tänka att teorin dock kan synas sanningsenlig. När jag jämför den med den kristna skapelsehistorien kan jag omöjligen säga vilken som är mest trovärdig.
O, jag otrogne, huru skall jag kunna stå inför den rättvise Gudens domstol. Gode Gud hjälp mig!!
Med Laplat menade förstås Pär Lagerkvist Pierre-Simon Laplace, som fördjupade och konkretiserade Immanuel Kants nebulosaspekulationer med “die Weltgebäude” och hans smarta analogier mellan planetsystemets banstråk och Vintergatans.Sen gav det ena det andra i Kants tankevärld.
Frida Palmérs grav – en uppdatering
En tidigare kollega på Sydsvenskan Gunilla Lindberg bor i Blentarp och har pluggat för Frida Palmér (t v, bild från Lunds Obsis), detta under vår lundalegendars tid som fysiklektor i Halmstad. Detta är naturligtvis tidernas slump, Frida ligger ju begraven på Blentarps lilla kyrkogård, och Gunilla får nu hedersuppdraget att vara lokalombud i Blentarp för den inofficiella räddningsaktionen av Fridas grav. 2017 går gravrättsavtalet ut, och om ingen ställer upp läggs graven igen och därmed skulle det sista konkreta minnet av Sveriges första kvinnliga fil dr i astronomi försvinna. Detta får helt enkelt inte ske!
.Vi har ju inom ASTB talat om en aktion, Blentarps kyrkogårdsförvaltning är med på noterna, och med Gunilla på plats kan denna aktion underlättas – alldeles särskilt som astronomiska institutionen i Lund snart kommer att få en propå om att få förmånen av att agera cosponsor av projektet. Det handlar verkligen inte om några astronomiska summor per år (400-500 kr) plus en liten skylt och blommor vid större högtider. Kanske kan också Svenska Astronomiska Sällskapet ställa upp???
Gunilla har precis avverkat 50-årsfirandet av sin studentexamen genom att träffa ett antal gamla skolkamrater i Halmstad. Bland lärarna hade de Frida Palmér. Vid jubileet gick det runt en årsbok från Föreningen Gamla Halmstad med Charlotte Helins förnämliga artikel på temat “Gåtan Frida Palmér”.
Vad Gunilla minns av Frida Palmér?
– Min bild av Frida är en ungdomlig mycket kunnig person, med stor entusiasm för sitt ämne och stora kunskaper. Hon var nog ingen strålande pedagog, men jag hade lätt för matte, så det var inget som bekymrade mig. Hon var blyg, sympatisk och lite gåtfull.
– Jag tror inte att vi hade henne i fysik, bara matte.
Tack för denna rapport Gunilla, som får oss att ta nya tag i “ärendet”.