Nr 192 2011

SETI på banan igen!

Sedan de anslagsbeviljande myndigheterna dragit in pengarna, tvangs SETI (Search for Extaterrestial Intelligence) stalla sin stora radioastronomiska interferometeranläggning ATA, Allen Telescope Array, i Californien.

De 42 samverkande skålarna lades i malpåse samtidigt som den stora allmänheten uppmanades stödja projektet. Se W-bloggen nr 156 2011.

Det har nu kommit in så mycket pengar, över 200 000 dollar från drygt 2000 enskilda givare, att strömmen slagits på igen och jakten på intelligenta signaler utifrån kosmos kommit igång på nytt. Tala om medborgarinitiativ!

ATA kom till genom en 30-miljonerdollarsdonation av Microsoft och har varit igång sen 2008.

Förhoppningen är nu att USAF, flygvapnet, långsiktigt ska understödja SETI genom att lägga ut bevakningen av farligt rymdskrot på ATA-antennerna. Som ersättning för det jobbet kan SETI jobba vidare efter “Wow!”-signaler utifrån.

Lyssna på Perseiderna

Via spaceweather.com är det möjligt att live följa meteorer som slår in i atmosfären över Texas, där amerikanerna har en radarstation som kan direkttappas på meteor- och satellitekon.

Det har varit bra tryck som vanligt på vår egen Perseid-satsning, radiolyssnare från norr (Carsten Nilsson) till söder (Anders Nyholm) har hört vår ASTB-ordförande Peter Linde lägga ut texten i dag.

Även pressen har varit på hugget. I alla fall Kvällsposten (redan igår) – någon förvånad?

Krabban studerad från ballong

10-meters speglar på jordbaserade jätteteleskop, sofistikerade rymdsonder eller… ballongburna istrument som NCT i The Nuclear Compton Telescope?

Astrofysikerna har en fantastisk cocktail av instrument till sitt förfogande, och NCT i dess “kompakta” form har nyligen testats på allvar i jakten på mjuka gammakällor i världsrymden (200 keV-20 MeV). Forskarna/teknikerna lyckades på samma bild få in den starkt gammastrålande Krabbnebulosan och den icke fullt så gammastrålande solen.

Tranströmer hyllas i Malmö

Han nämns ofta i Nobelprissammanhang, och åldern har han ju inne – han passerade nyligen de 80. Tomas Tranströmer (t v) är en av våra stora poeter, och när Litteraturens vänner i Skåne möts härnäst ägnas programmet just Tranströmer. Tid och plts: 18 augusti kl 18.30 i Valhall-salen, Bellevue Parks restaurang, Eddagatan 3, Malmö.

För underhållningen svarar Niklas Schiöler, som skrivit en avhandling om Tranströmers poesi, och Niklas Törnlund som har satt musik till en del av Tranströmers dikter.

Mer info på LIV:s hemsida.

Har Tranströmer skrivit dikter med astronomimotiv? Ja faktiskt, och LIV:s ordförnde Kaeth Gardestedt tipsar om dikten Storm:

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.

Stjärnbilder som stampar i sina spiltor – vilken härlig metafor! Helt i klass med Werner Aspenström som jämförde supernovan LMC 1987 A med en – “jordbävning i skyn”.

Gamla stjärnobservationer håller länge

Det spännande med astronomin i dag är att är det något vi INTE är så är det historielösa. Vi har tillgång till bilder och observationer som är över hundra år gamla och som håller i moderna jämförelser. Vi kommer snart att få se bilder på galaxer där vi kan se att de faktiskt snurrat en bit under de senaste 110 åren.

Ett dagsaktuellt exempel erbjuder Algol-stjärnan KU Cyg, en förmörkelsevaribel (stjärnan av F-typ) inbäddad i en ackretionsskiva, samlingsskiva, som härrör från en röd K5III-jätte. 1899-1903 sjönk stjärnans ljusstyrka ganska sakta med 0,5 magn, 1904 steg ljusstyrkan på nytt desto snabbare. Ljusförändringen kan inte ha med perioden på 38,4 dygn att göra – den måste bero på något annat.

Och det som spökar är alltså effekten av en ackretionsdisk, materieflödet mellan stjänorna. Beroende av hur stort detta flöde är och om det t ex sker klumpvist, därav de observerade ljusförändringarna.

Noteras bör att något “bäst före”-datum inte finns inom den observerande astronomin.