Hoppa till innehåll

Nr 200 2011

  • av

W-bloggen jub(i)l(er)ar!

Vi är inte så där hemskt mycket för namnsdagar och födelsedagar, men att vi hunnit med 200  W-bloggar i år (vi närmar oss pö om pö den 500:e sen starten i fjor vintras), kan ändå vara värt att fira i några bittra droppar Gammel Dansk.

Det finns ett par saker att notera:

* Utan hjälp hade det aldrig gått. Så tack till W-bloggsvännerna Christian Vestergaard (alltid på hugget), Lars Olefeldt (nytt & krytt i nätvideoväg), Bertil Falk (sf), Anders Nyholm (astrokulturellt, t ex), Gunilla Lindberg (Frida Palmér), Robert Cumming et al (ESO) m fl – ni är oumbärliga!

* Lägg till detta att det formligen sprudlar nyheter hela tiden från det astronomiska forskningsfältet. Det finns inte en dag i almanackan då INGET händer och INGET avrapporteras. Det finns inte en tråkig dag på kontoret! Sovra, det är  däremot hemligheten.

* Och värre blir  det sen kompisen, ASTB-ordföranden Peter Linde satt oss på iPhon-kartan.

Skål tamejfan!

Nu kör vi.

Månen yngre än vi tidigare trott

Apropå Gammel Dansk så…  grattis, til lykke,  till våra vänner på Statens  Naturhistoriske Museum, SNM,  i Köpenhamn som varit med i ett internationellt forskningsprojekt och som med utgångspunkt från månprover från Apollo 16 (1972) nu slår fast att månen är YNGRE än vi tidigare trott.

Alla populärvetenskapliga böcker får således skrivas om från och med nu!

Sedan de gamla proverna, några har funnits i Köpenhamn, tvättats och snyggats till och befriats från kontaminationer, har forskarna med senaste toppteknik och med god aptit gett sig på att mäta vissa isotoper av grundämnena bly och neodymium och kunnat datera månytan, där proverna kommer ifrån,  till 4,36 miljarder år. Tidigare månålder spikades till 4,567 miljarder år.

Månprovernas ålder passar som hand i handske in i åldersbestämnignen av de äldsta kända mineralerna på jorden (zirkoner, Western Australia), vilket mer än antyder jordens och månens gemensamma ursprung.

Forskningsprojektet har letts av universitetslektorn James Conelly, Center for Stjerne- og Planetdannelse, Statens Naturhistoriske Museum.

Apollo 16 var den femte månlandningen, och med ombord var  astronauterna John W. Young (befälhavare), Thomas K. Mattingly (pilot för kommandomodulen) och Charles M. Duke (pilot för månlandaren)

Eureka, Mr Poe!

Har vi sagt A som i August Strindberg, måste vi också säga E som i Edgar Allan Poe (t v).

En så otroligt märklig historia han skrev 1848, den astrofysiska betraktelsen Eureka som han  tillägnade storverket Kosmos skapare Alexander von Humboldt.

Återkommer till Eureka, som jag tack vare  Bertil Falk hittat på det oumbärliga nätet.

Tack för  teet, NASA!

Jag har p g a amerikanska kongressens James Webb Space Telescope-schabbel tvingats gradera ner NASA:s tidigare tre självklara AAA till AA+. Det gör samtidigt att ESA;s, ryssarnas och japanernas AA- graderats upp till renodlade AA, kinesernas och indiernas till AA- och svenska rymdbolaget upp till A-.

Skulle Tea Party-rörelsen i USA få bestämma framöver, kommer NASA-betyget att drastiskt falla. Då blir det dags att tacka för kaf… teet.

Vestas snögubbe i 3 D

Fram med dina gamla 3 D-glsögon och spana in “snögubben”, de tre tangerande kratrarna på asteroiden Vesta.

Bilden kommer förstås från Dawn-sonden, som nu ligger parkerad runt asteroiden och plåtar, mäter, väger och studerar himlakroppen.

Stilla dagar i Göteborg…

.. vet jag inte om det blir,

Ännu ett utrop inför Astronomdagarna i Göteborg. All aktuell info finns här. Mer kommer!

De flesta föredragningar blir på engelska, några på svengelska och åtminstone ett på skånska.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.