Följ fåglarna över månskivan!
Bland en del amatörastronomer är det en sport att fånga internationella rymdstationen ISS när den pilsnabbt passerar över månskivan eller solskivan. Från djurekologen Helena Osvath vid Lunds universitet kom detta spännande upprop:
“Jag arbetar i ett program (CAnMove) vid Lunds Universitet som forskar kring djurs flyttning och rörelse.
Vid fullmånen i september startar vi ett nationellt “månskådningsprojekt” i syfte att intressera allmänheten för vår forskning och dessutom samla in spännande flyttfågeldata. Vid fullmåne kan man nämligen under hösten se fåglar passera månskivan (med tubkikare) och tanken är att vem som helst kan vara med och samla in observationer och sedan rapportera in dem via webben.
Vi tror främst att vi kommer att kunna engagera fågelskådare men hoppas också på amatörastronomer och andra intresserade. Emellertid måste man ha tillräckligt bra kikare för att kunna delta! Jag har redan varit i kontakt med SAAF och det ligger en notis om projektet på deras hemsida, där jag också hittade adresserna till er ute i lokalföreningarna.
Projektperioden i år är under fullmåneperioderna i september och oktober (9-16/9 samt 8-16/10) och vi planerar att starta hela projektet med ett månskådningsevent på Ekologihusets tak den 9 september, då vi också har bjudit in media.
På vår månskådningssajt finns mer information om exakt hur observerandet går till, och inom kort kommer vi också att ha anmälan- och inrapporteringsformulär tillgängligt där. http://canmove.lu.se/sv.”
Det är bara att hänga på!
CAnMove är förresten en akronym för Centre of Animal Movement Research, vars vision är att bli ett världsledande centrum för forskning om djurs spridning och flyttning. Med Lund som viktig bas!
(Tack till Christian Vestergaard m fl som tipsat.)
Komet Elenins öde
Fler och fler tycks tro att Elenins komet inte kommer att överleva sin perihelium-passage. Redan har den kraschat igenom ett koronautsläpp, ett plasmamoln, från solen, och kometen uppträder väldigt konstigt. Bra “levande” bilder, tagna från Australien, finns här på “Southern Comets Homepage”.
Det har hänt förr, i själva verket ganska ofta, att ljusa kometer splittrats framför våra ögon, och förmodligen blir då Elenins komet en sådan. Den ligger nu runt app magn 7-8.
Så här såg det ut när ESO dokumenterade kometen Schwassmann-Wachmann 3 och dess sönderfall i december 1995. Kometer är ganska sköra små saker när det kommer till kritan, trots att de då och då bullar upp sig och manifesterar väldiga svansar på himlavalvet.
Vad hände med Isaac Roberts teleskop?
Vad händer med gamla klassiska teleskop? En del bevaras gudskelov på museer och visas upp för den stora astronomiintresserade allmänheten (Greenwich t ex).
Andra mer eller mindre skänks till amatörastronomer och får stanna kvar i sina kupoler – åter andra skrotas.
Hur är det med Wales-födde astronomen Sir Isaac Roberts (1829-1904) och hans legendariska dubbelteleskop, av vilka han använde den stora reflektorn för att för första gången fotografera M31 i Andromeda och med dess hjälp identifiera nebulosans spiralstruktur i slutet av 1880-talet? Med fototekniken lyckades han också komma åt nebulositeterna i Orion och Plejaderna.
Teleskopen står i dag inhysta i ett observatorium på toppen av Science Museum i London och verkar, av rapporter att döma (som inte är helt dagsaktuella), helt omöjligt att nå för den stora allmänheten. Synd!
Jag har mailat till museet och efterlyst fakta i målet; vi får se om de svarar.
Förhoppningar fanns i slutet av 1990-talet att det stora fantastiska London-museet skulle kunna få lotterimedel för att sätta teleskopen i ordning igen, men jag vet inte vad som hände. Någon?
Hört på bussen
– Jag är inte det minsta rädd för svarta hål. Jag bor i Oxie.
All info om Astronomdagarna…
… i Göteborg i månadsskiftet september-oktober finns här!
Det är våra vänner på Onsala rymdobservatorium med Cathy Horellou och Robert Cumming i spetsen som håller i arrangemanget, och medarrangör är vårt nationella sällskap Svenska Astronomiska Sällskapet – en verkligen ärevördig institution i vårt svenska astronomiliv (grundat 1919).
Ordförande sen en tid är Jesper Sollerman, som forskat på Niels Bohr Institutet i Köpenhamn och som är en av våra ledande supernovaforskare i dag och en av medupptäckarna av universums “expansionsacceleration” – det senaste S-T-O-R-A paradigmskiftet i våra kära vetenskap.
