Håll utkik efter Draconiderna lördag kväll
Jag har helt missat det, men uppenbarligen kan 8 oktober bli en fantastisk fin kväll för Draconiderna, en meteorsvärm som sällan gör nåt väsen av sig.
Men nu ser jag på Sky & Telecopes webb att nåt STORT är på gång.
Förhoppningarna om en spektakulär meteorkväll är så stora att forskare till och med skickar upp flygplan för att bevaka fenomenet. Inte minst över Sverige och Finland kommer planen att jaga meteorer!”
Ögon riktas också mot månen för ev nedslag.
Som alla meteorsvärmar har även Draconiderna ett förhållande till en trasig komet, i detta fall Giacobini-Zinners komet.
Maxima förväntas kl t 17:09 UT respektive 19:57 UT.
Alla relevanta fakta finns här.
Vill ha pengarna tillbaka!
Det går trögt för rymdturismen, och nu kommer ytterligare grus i maskineriet. För:
Enligt AP kräver lan Walton pengarna tillbaka från Virgin Galactic. Han har väntat i sju år på att få göra ett rymdskutt, och nu har 75-åringen fått nog.
Walton var en av de första som köpte en biljett för 200 000 dollar.
Denne förmögne äventyrare har redan hunnit skida till Nordpolen, klättra upp för Kilimanjaro och hoppa över Mount Everest.
Historiskt planetfynd i arkiven
Från NASA berättas i ett pressmess att forskare gjort ett, ja, kalla det gärna för ett arkeologiskt exoplanetfynd i äldre dataarkiv. 1998 tog HST (Hubble Space Telescope), denna fantastiska arbetshäst där ute, en bild fokuserad på stjärnan HR 8799, som nu, vid en förnyad granskning, avslöjar exoplaneter runt stjärnan. Då, 1998, kunde ingen se planeterna p g a stjärnans ljus, nu har astroteknikerna lärt sig tekniken att maska bort stjärnljuset och vaska fram planeterna. Resultatet är här (klicka på bilden!):
Det är inte bara det att exoplaneterna detekterats på äldre HST-plåtar med hjälp av NICMOS (Near Infrared Camera and Multi-Object Spectrometer). Med tanke på de gångna åren får man nu också grepp om planetbanorna – en helt ny infallsvinkel i planetjakten.
Den tunga stjärnan HR 8799 ligger 130 ljusår från oss och vi vet att stjärnan omges av fyra planeter, det har ytterligare spikats de senaste tre-fyra åren genom studier från instrument på W.M. Keck Observatory och Gemini North.
Det har inte hänt så oerhört mycket i planetvärlden där, eftersom de tre yttre gasjättarna roterar kring sin sol i 100-, 200- och 400-årsperioder.
Förklaring till bildmosaiken ovan:
* Bilden t v är från 1998.
* Mittbilden visar, sedan stjärnan “mörkats”, de tre stoira planeterna.
* Bilden t h visar planetsystemet i en schematisk figur. Jfr med Neptunus-banan. , .
Bildcredit: NASA; ESA; STScI, R. Soummer
“Vatten, vatten” från Hartley 2
Nästa gång du går på krogen och beställer in en karaff vatten, så säg att vattnet ska vara från kometen Comet Hartley 2 (103/P Hartley).
En gammal teori är ju att världshaven härrör från Kuiper-bältets kometer som splashat in i jordklotet i tidernas begynnelse.
Genom mätningar på rymdbaserade Herschel Space Observatory vet vi nu att deuteriumisotopen, en markör i vattnet i kometens coma, förekommer i samma relativa mängd versus vätet som i jordklotets oceaner.
Extrem gammastrålning från Krabban
Ett stort forskarteam går i godo för att i Krabbnebulosan producerar pulsaren gammaenergier på 100 giga elektronvolt (GeV).
Bussigt nog påpekas redan i abstractet: “The detection cannot be explained on the basis of current pulsar models.”
En indisk astrofotograf
Indien är en ekonomisk stormakt, en av Asiens tigerekonomier idag, med ett antal hundra miljoner invånare tillhörande medelklassen, så jag är inte förvånad över att i detta jätterike också finns en synnerligen aktiv amatörastronomi.
En astrofotograf, som Christian Vestergaard fått korn på, heter Anjal Sharma och har en trevlig hemsida.
Tychos världssystem
Att Tycho Brahe inte kläckte sitt “geoheliocentriska” kompromissystem i tomma intet, framgår ur en uppsats i Journal for the History of Astronomy som finns i sin helhet på nätet. Rekommenderas!
Tack för…
.. uppmärksamheten!
