Ett oräkneligt antal kometer
Hur många kometer det finns i solsystemet?
Mellan tummen och pekfingret räknar experterna i dag med 100 000 000 000 000 isberg (“100 miljoner miljoner”) där ute med en sammanlagd massa på 4 x 1028 kg – cirka två procent av solmassan.
Huvudparten av kometerna ingår i Oorts moln, där de slumrar sen 4,6 miljarder år tillbaka men i worst case-scenariot slungas in i en bana nära solen. Den ynka promille som dyker upp här i vår hemtrakt är “våra” kometer.
En av dem ser ut så här i 3 D (fram med dina tredimensionella glasögon) och kallas Wild 2 (fotocredit: Donald Brownlee/NASA).
Kometens namn uttlas “Vild 2”, eftersom upptäckaren är schweizare och heter Paul Wild.
Kometen är en kortperiodare, 6,4 år tar det att göra ett varv runt solen. När kometen är närmast solen vänder den innanför Mars bana, längst bort snurrar den förbi Jupiter.
Till den mest aktuella kometforskningen hör vilken mån det finns kometmoln runt andra stjärnor (det gör det, de har redan observerats) och om stjärnor bytar kometer med varandra under sina passager genom Vintergatan. En del kometer har sådan fart att de måste ha sitt ursprung bortom solsystemet.
En kandidat ill en kometstjärna är den unga solen HD 163286 (nedan), som har ett planetsystem i vardande och ett misstänkt kometmoln.
Svag, svagare… men ändå supernova
Att det finns ganska ljussvaga supernovor av Typ II (kollapsnde kärnor) har utretts på senare tid. Tre fall är i varje fall kända, berättas det i denna rapport med fokus på SN2009md.
Supernovan hade en massa på 7-8 solmassor och det utslängda gas- och stoftmolnet gör att smällen klassas som en “low energy explosion”.
Stjärnpoet
I dag har W-bloggens stjärnpoetiske specialist Carl-Olof Börjeson nått fram till en av våra favoriter. Stig Dagerman. Tyvärr är Dagermans dikt fortfarande hyperaktuell. Kolla Somalia!
Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ!
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.
Stig Dagerman levde åren 1923-1954 (självmord) och hans “dagsedlar” i min gamla tidning Arbetaren. där jag frilansande när jag var ung och radikal,tillhör svensk dagtidningsjournalistiks stjärnstunder. Dessutom var han en driven roman- och novellförfattare, dramatiker och poet.
Jodå, det finns ett Stig Dagerman-sällskap på några hundra medlemmar.
Sällskapet delar ut ett Stig Dagerman-pris. Första gången, 1996. gick det postumt till ungdomen John Hron, som slogs ihjäl av nazister.
Rymdbloggs-tips
Från Christian Vestergaard kommer ett tips om amatörastronomen Kari Aartojärvis trevliga blogg om rytmdsonder, där han även rapporterar från Astronomdagarna senast. Kul!
Jag noterar att när andra bland oss gnäller över att rymdsonds-utvecklingen gått i stå, tycker Kari precis tvärtom. Han menar att 2011 varit ett fantastiskt gott år! Och året är inte ens slut.
Och när Christian V ändå var i farten, blev det ytterligare ett trevligt tips: Om den australiske astrofotografen Jason Jennings och dennes sajt med bilder.
Bara ett exempel på bildkonst från “down under” (mycket jobb ligger bakom för att få fram detta resultat):
Massor av supernovor i M31
Lite paff blir jag när jag skumläser om röntgenkällor i M31, alltså Andromedagalaxen. Det nämns som en självklarhet att vi känner till 25 supernovarester (SNR) i vår granngalax och att vi har korn på ett 30-tal misstänkta SNR-kandidater.
Tack för i dag..
.. vi återkommer snart som det hette i en gammal slogan “friare, friskare, fränare” än nånsin!
Lämplig avslutning får bli Edvard Munchs stora muralmålning, hans solbild från aulan i Oslo universitet (4×7 m). Man får nästan ha solglasögon på sig för att betrakta bilden.
Varför fullföljde Munch aldrig sin skiss på temat “astronomi” till aulan?





