Hoppa till innehåll

Nr 101 2012

  • av

Finsk upptäckt:

Algols period har saktat av sen Faraos tid

Finska astronomer knutna till universitetet i Helsingfors har med hjälp av egyptologisk expertis tyckt sig kunna konstatera att perioden för förmörkelsevariabeln Algol, "Demonen" i Perseus, ökat något under tretusen år. Lauri Jetsu heter astronomen, som sticker fram hakan med de nya mätningarna.

De äldsta observationerna av Algol – med obeväpnat äga naturligtvis – finns dokumenterade i en sorts tabeller med prognoser för månen och för Algol i en egyptisk papyrus kallad Cairo 86637. Ur denna kan räknas fram en del utmanande och spännande gränsvärden, som visar att Algols period för 3000 år sen då låg på 2,850 dygn, något kortare än dagens (= Goodrickes) värde på 2,867dygn.

Papyruset dateras till 1271-1163 f Kr.

Att Algols period har ökat med 0,017d anses bero på massöverföring mellan de två i systemet ingående tvilingsolarna.

John Goodricke upptäckte Algols variation 1783 och gav dess fysiska förklaring.

I pressmesset från Helsingfors universitet noteras alla reservationer, ska erkännas.

I dag vet vi att Algol-systemet dessutom består av tre dansande partners. Algol A, Algol B och den avlägsna Algol C.

von Seths "UFO-hund"

Gamle fine poeten, romanförfattaren, Harry Martinsons nära förtrogne, radiomannen Carl Magnus von Seth, i många år bosatt i skånska Dörröd (nu i Partille),  har skrivit en trevlig liten memoarbok Ja, minsann (Carlssons), där vi bl a möter hans "UFO-hund" Ellen – en klok liten fyrbening, en welsh corgi, som var en riktig UFO-hund för hon vaktadehusse och matte och varnade för utomjordiska besökare.

"En gång såg hon en ballong som svävade över oss – och det blev extra fart och ett våldsamt skällande mot den ovanliga gästen högt över byn."

Ellen är en av de få jyckar jag känner till som kunde skälla på stjärnorna och månen. Någon hundägare i bloggosfären som har liknande erfarenheter?

Två M81-novor till priset av en

I Astronomers Telegram rapporterar astronomer om en dubbelsmäll i M81, två klassiska novor (klicka/dubbelklicka på bilden):

Upptäckten skedde härom natten (22 maj) med hjälp av 2,5-meters-bamsen  Isaac Newton Telescope plus specialinstrumentering på  La Palma,

Världsrekordet i antal supernovor på en och samma gång, innehas fortfarande av galaxen Arp 220 där radioastronomerna i fjor (inklusive kompisarna på Onsala) identifierade inte mindre än sju supernovor.

När är det dags för Vintergatan? Inte en riktigt synlig smäll sen teleskopet uppfanns.

En spiral inuti en spiral

Galaxen med katalogbeteckningen ESO 498-G5 anses vara väldigt märkvärdig och detta av det skälet att spiralaramna vrider sig äna in till galaxens centru, som i sig liknar en "miniatyr-spiralga x".

Bilden kommer från ESA/Hubble & NASA.

Galaxen ligger ungefär 100 miljoner ljusår bort i Pyxis/Kompassen.

Ta det lugnt med solen

Det är underbara dagar just nu, och jag vet att massor av vänner och bekanta och andra i gemenskapen älskar att sola, men lita för en gångs skull på mig:
Ta det lugnt med  solen.

► Vår hemstjärna är ingenting att leka med. Bakom den farliga UV-strålningen döljer sig faktiskt ett enormt, gigantiskt kärnkraftsaggregat, som kanske inte alltid dyrkarna av solenergi tänker på.

► Ta ett dopp på morgnar och kvällar, ransonera solandet, ligg inte och grilla dig i timmar mitt på dan.

En stilla grogg eller drink i skuggan är DÄREMOT aldrig fel.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.