Hoppa till innehåll

Nr 133 2013

Vintergatan väntar på  GAIA

Det finns hur mycket material som helst på nätet om GAIA-projektet, men i dag nöjer jag mig med ett foto återgivet på GAIA-bloggen – bilden är tagen av den holländske amatörastronomen Dauwe Goorhuis under ett besök på raketbasen Kourou i Franska Guyana. Det är härifrån GAIA lyfter om drygt 30 dagar.

Om uppsändningen 20 december och tv-sändningen live denna lördagförmiddag på astronomiska institutionen i Lund, se förra W-bloggen. Scrolla ner!

PS.

Senaste bilden – offentliga bilden, får jag tillägga – från GAIA-sonden ser ut så här. Togs 15 november och då hade solskyddet på 10,5 meter – den ska skydda teleskopet från solens strålar – testats fram- och baklänges. Bl a användes en del motvikter för att kompensera för jordytans 1 g-kraft.

Solskyddets uppgift är också att hålla mätinstrumenten vid jämn och låg temperatur.

Nere i vänstra hörnet ser du inte en tändsticksask men väl en rymdtekniker i naturlig storlek.

ESA siktar framåt

Ännu mer om ESA! Vår sameuropeiska rymdfartsorgansiation väntas i dagarna ta ställning till röntgenkänsliga projektet Athena+, som sänds upp 2028. Athena+ är akronym för "the Advanced Telescope for High Energy Astrophysics".

Några år senare går eLISA i luften, det vill säga gravitationsvågdetektorn "evolved Laser Interferometer Space Antenna".

Bägge är investeringar i  i mångmijardklassen.

Lundmarks Hermods-bok

I en bok om Hermods historia, som jag hittade på Malmö stadsbibliotek i dag (Hermods 1898-1973: Ett bidrag till det svenska undervisningsväsendets historia av Gunnar Gaddén) citeras vad en anmälare skrivit om Knut Lundmarks Hermodskurs i astronom i 10 brev:
"Det finns nog ej för närvarande någon så god, på samma gång populär och vetenskaplig framställning i astronomi som den nya hermodsboken."

Jag har för mig att Harry Lindholm läste breven, löste alla frågor och ekvationer lätt som en plätt.

Extremsnabba radioutbrott – vad handlar det om?

När W-bloggskompisen Bertil Falk  med sina Trelleborgsrotarianer besökte Max Planck-institutet i Greifswald senast, tog han med sig hem en del publikationer inklusive en tidskrift  i viken skrivs om en av det snart gångna årets märkligaste upptäckter:

✔ Fyra millisekundsnabba "fast radio  bursts" (FRB) från tiden 6-9 miljarder år efter Big Bang.

✔ Upptäckten bekantgjordes i somras men fortsätter att orsaka fler frågetecken än utropstecken.

✔ De ultrasnabba utbrotten skedde på höga galaktiska latituder på södra stjärnhimlen, och förklaringen till deras uppträdande är höljt i dunkel: Är det två neutronstjärnor som kolliderar, handlar det om döende stjärnors sista flämtning eller ett svart hål som slukar en stjärna? Eller rentav magnetarer? Eller….?

✔ Astronomerna har anat sig till dessa utbrott tidigare, men nu får de anses definitivt bevisade.
Statistiken talar för att dessa snabba radioutbrptt äger rum överallt på stjärnhimmeln och hade vi kunnat täcka hela himlavalvet hade vi sett en smäll brisera kanske var tionde sekund.

✔ Det spännande är att en rad astronomer omedelbart började fundera över den möjliga orsaken, och flera rapporter har dykt upp i det astronomiska nyhetsflödet. Här är ett axplock:

✔  Supermassiva neutronstjärnor roterar genom enorma magnetiska krafter allt långsammare och kollapsar till svarta hål. Vi rör oss på kosmologiska avstånd och det är relativistiska fenomen som spelar in. Stjärnan försvinner bakom händelsehorisonten men när linjerna i magnetfältet brister, orsakar detta en kraftig puls, en "blitzar". Rapporten här.

✔ Kopplingen mellan FRB, gravitationsvågor och gammablixtar diskuteras här.

✔ Några forskare tror faktiskt att det handlar om betydligt lokalare fenomen, flareutbrott knutna till huvudseriestjärnor på ett så pass litet avstånd som ~1 kpc. Inom de områden på himlavalvet där FRB hittats finns ett antal misstänkta variabelkandidater typ binära  W UMa-stjärnor.

✔ Jag tycker mig se en sorts parallell här till hur diskussionen gick på sin tid om kvasarerna. Tillhörde de Vintergatan eller låg de på kosmologiska avstånd? Det senare visade sig vara fallet.

✔ Flera av de stora radioastronomiska teleskopen i världen är igång i jakten: Jodrell Bank, Effelberg, Parkes etctoch förhoppningsvis ska också kommande superprojektet SKA (Square Kilometre Array) kunna kopplas in.

✔ Till dags dato är vad jag vet minst sex FRB:s identifierade.

Dagens ISON

För denna finavstämda bild av Comet C/2012 S1 (ISON) svarar ESO:s TRAPPIST-teleskop, La Silla, Chile. Bilden togs med halv minuters mellanrum lokal tid på morgonen 15 november i fyra olika spektrala kanaler (B, V, R, I) – notabelt är också hur olika kometen framträder och man sätter på sig ett par 3 D-glasögon. Skillnaden mellan blått och rött är verkligen pedagogisk. KLICKA upp den!

Enligt ESO-messet har kometen ökat sin aktivitet bara på ett par dagar med en faktor 10.

Tidstypisk beräkning

Denna roliga men tidstypiska amerikanska bild är från 1960-talets början och Lars Olefeldt, som hittat bilden på nätet, hävdar att den visar ett antal  NASA-ingenjörer i beräkningstagen.

2 kommentarer till “Nr 133 2013”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.