Hoppa till innehåll

juni 2014

Nr 58 2014

  • av

Röd jätte + neutronstjärna = TZO

Om vi gängar en röd superjätte med en kompakt neutronstjärna får vi en synnerligen märklig hybrid i världsalltet :

Ett binärt  "Thorne-Żytkow Object", uppkallat efter Kip Thorne och Anna Żytkow.

Teoretiskt har dessa stjärnor diskuterats snart i fyrtio år, men nu har – sannolikt –  ett äkta TZO hittats i Lilla Magellanska molnet, tipsar Christian Vestergaard.

Dynamiken i dessa binära system utgår från att den röda  jätten sväljer neutronstjärnan efter dennas supernovaexplosion, den tungtunga neutrontjärnan som sen spiralar in mot rödjättens kärnparti. Detta tycks bevisas av HV2112-stjärnan i Lilla Magellanska molnet.

En av upptäckarna, Nidia Morrell, har kommenterat upptäckten med några ord som borde bli klassiska:

– Jag vet inte vad det är, men jag vet att jag gillar det.

En stjärna med en annan stjärna i sin kärna är så annorlunda i ens "tänk" att det ska mycket till för att bevisa saken. Men astronomerna har nu i stjärnans atmosfär hittat "tunga" grundämnen som molybden, litium och rubidium, vilket teorin förutsäger, och dessutom hittat dem i mängder och proportioner som passar in i modellen.

HV2112 har tidigare klassats som en variabel M3/M7-jätte och varit känd som ett av Lilla Magellanska molnets allra intressantaste objekt och legendariska astronomer som Cecilia Payne-Gaposchkin och Sergei Gaposchkin m fl har sysslat med stjärnan.

Frågetecken kvarstår, erkänner forskarna, men vi har kommit gåtans lösning betydligt närmare sen teleskopbjässar som Magellan-reflektorn (6,5 m) tagits i bruk i Chile. Kanske hittar vi snart ett otvetydigt TZO-exempel bland massiva jättestjärnor i Vintergatan?

Flyg och far

När vi inom ASTB på söndag 8 juni åker norrut, mot vännerna i Halland, mellanlandar vi på flygmuseet i Ängelholm. Det ger mig möjlighet att lite grand prata om flygets roll inom astronomin. Så vi – hörs! I bussen.

Fjärilskrater på Mars

Mars Odyssey har snurrat runt Mars i flera år och ger oss fortfarande märkliga bilder från vår grannplanet. Som denna dagsfärska bild – tagen av instrumentet THEMIS –  på den så kallade Fjärilskratern (en av flera "fjärilar" på planeten):

Bilden tål att BLÅSAS UPP rejält på din skärm!

Kratern tro ha skapats av en asteroid eller splittret från en Marsmåne som kommit in i en ovanligt låg vinkel.

Fenomenet känns igen från andra himlakroppar i planetsystemet. En av Apollo-besättningarna dokumenterade denna fjäril på månen:

Merkurius visar motsvarande exempel:

Även på Venus kunde genom Magellan-sondens radarsystem denna fjärilskrater observeras på 1990-talet:

En vägledande diskussion om hur dessa kratrar kan uppstå diskuteras lite varstans, bland annat här.

Vem var Hans Henie?

1914, för hundra år sen,  satt norske astronomen Hans Henie i Lund och kollade upp den skenbara stjärntätheten på himlavalvet ner till 11:e magnituden.

Sämst var tätheten i Ursa Major/Stora Björnen.

Henie blev fil dr på ämnet.

Denne lundafostrade astronom är värd att syna närmare i sömmarna. Han var uppenbarligen en Quisling-anhängare under andra världskriget, för det var nazisterna som utsåg honom till rektor för Trondheims katedralskola och senare för den av Quislingarna styrda lärarhögskolan i Hamar.

Brev finns från honom till obsisprofessorn C V L Charlier i Charlier-samlingen, Lunds UB.

Jag vet inget om honom i övrigt – någon?

Veckans budskap