augusti 2014

Rosetta närmar sig kometmålet

När det i går (1.8.2014) var 1000 km mellan ESA:s rymdsond Rosetta och kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, såg komethuvudet ut så här härjat och spännande:

Den svarta pricken på kometen är smuts i det optiska Rosetta-systemet.

Härom dan dokumenterade även Rosettas OSIRIS-system (byggd bl a med hjälp av Uppsalas astronomer) hur kometens coma ser ut – efter 330 sekunders exponering blev resultatet detta:

6 augusti är Rosetta framme för att lägga sig i en bana runt kometen ocvh senare, i november, landsatt Philea.

Gammastrålar från novor

NASA har offentliggjort de senaste fynden från sin Fermi-sond, som jagar gammahårda källor i kosmos. Det får nu anses bevisat att klassiska novor är några av dessa källor!

Bl a diskuteras i den nya rapporten V407 Cygni.

Profilen William Lengertz uppmärksammas

Den eminente Tycho Brahe-kännaren och dito samlaren William Lengertz uppmärksammas i Bo Gentilis bok om Malmö stadsbibliotek (Framtiden börjar i det förflutna, Kira förlag 2014). Då och då skrev han också i vår årsbok Cassiopeia om Tycho och Ven (t ex 1946).

Stadsbibliotekets stora samling Skåne-litteratur inklusive några originaltryck från Tychos Ven-tryckeri bygger i stor utsträckning på Lengertz insatser.

Världsrekord i asteroidsnurrning

Ännu en asteroid har upptäckts som snurrar fortare än den borde få göra enligt teoretikerna, en så kallad "super-fast rotator" med klassificeringen (335433) 2005 UW163.

▲ Den tidigare rekordhållaren snurrade ett varv på 2,2^h_,

▲ Det finns nån sorts teoretisk gräns om att för asteroider i ett stycke 150 m och större slår centrifugalkraften ut gravitationskraften och vräker ut asteroidspillrorna i rymden. Just detta pekar på att denna himlakropp inte är en monolit utan en svärm av mindre delar, vilket vi i dag misstänker är hemligheten bakom många asteroider.

▲ Den nye rekordhållaren snurrar ett varv på 1,290^h och har studerats dels med hjälp av Mount Palomars 48-tums Schmidttelskop, dels av 200-tummaren på samma bergsknalle i Calfornien.

▲ Asteroiden/svärmen tros ha en storlek på 500-600 m.

Modelejonet Albert

Tack till Lars Olefeldt som på nätet hittat denna moderiktiga bild på en illmarig (?) Albert Einstein, ett färglagt gsmmalt svartvitt foto från 1921 då han precis var Nobelpris-värdig:

Personligen tror jag att Einstein var betydligt mera fåfäng än vad vi vill tro. Bara hans hattar genom åren är värda en utredning!