Nr 127 2016

Anja hedrad med fint förmedlarpris

Grattis till Anja C Andersen (C:et står för Cetti) vid Niels Bohr Institutet i Köpenhamn, Anja som nyligen tilldelades den fina H C Örsted-medaljen i silver för sitt populärastronomiska arbete.

Bildkälla: nbi

Alla som läser t ex Weekend Avisen och hennes "klummer" vet hur hon entusiasmerar läsekretsen och förklarar även komplexa förhållanden, inte minst när det gäller hennes egen specialitet som forskare: Universums dammpartiklar, de som bildar planeter och stjärnor om naturen får ha sin gång. Om detta pratar hon då och då på seminarier i Lund, vid astronomiska institutionen.

På Anja C Andersens danska är jordklotet inget annat än en "nullermand" – en dammtuss.

Radio, tv, tidningar, böcker (inklusive tre barnböcker!), inga medier är Anja C Andersen främmande.

Anja porträtterades av Björn Stenholm i Populär Astronomi nr 4 2007 där hon även själv bidrog med artikeln "Kosmiskt stoft".

Örsted-medaljen utdelades av Selskabet for Naturlærens Udbredelse för en tid sen och har tidigare (1999) gått till bl a fysikprofessorn, universitetsrektorn i Köpenhamn Ove Nathan m fl. Denne Ove Nathan kommer jag ihåg för hans självbiografi i vilken han skrev om sin tid i Sverige som dansk flykting under andra världskriget.

Medaljen utdelas med ojämna mellanrum.

SKA-tekniken flyttar fram positionerna

Resultaten från förra veckans Square Kilometre Array-konferens i Goa, Indien, har nu börjat komma in. Bl a handlar det "adaptiv optik" inom radioastronomin!

Synsam-skylt i kosmos?

Nej, detta är ingen reklam för Synsam, Specsavers eller Smart Eyes eller nån liknande glasögonfirma, utan så ser de ut: ALMA-observationerna av mötet mellan de interaktiva spiralgalaxerna IC 2163 och NGC 2207.

En komposit av ALMA/Hubble ST-bilder. Bildkälla:ALMA / ESO / NAOJ / NRAO / M. Kaufman

"Ögonlocken" i IC 2163 är ungefär 1 kpc breda. Gas och stoft rör sig mot olika håll, galaxmöten som detta inbjuder till turbulens och med tiden stjärnbildning.

Fakta om de snuddande galaxerna:

* Avståndet till dem är 114 miljoner ljusår, och de ligger i Canis Major/Stora hundens stjärnbild.

* Ögonlocken kommer att upplösas på relativt kort, några tiotals miljoner år.

ALMA:s röda kol syns mot Hubble-teleskopets blå skimmer i IC2163. Bildkälla: M. Kaufman / B. Saxton / NRAO / AUI / NSF / ALMA / ESO / NAOJ / NASA / ESA / Hubble Team.

* Med ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) har forskarna kunnat följa galaxerna på CO/kolmonoxid-våglängden. Rörelserna från den yttre delen av ögolocken in mot centrum har en hastighet på 100 km/s. Väl i mittområdet upphör de häftiga rörelserna och den molekylära gasen blir tätare.

* Det är tänkbart att det vi ser är den preliminära öppningen i en galaxdans, som slutar med att galaxerna går ihop och bildar en enda stor galax. Denna "hierarkiska" uppbyggnad av galaxer tillhör i dag den så kallade standardmodellen.

Asteroid blev nova

Nu har det hänt igen att astronomer rapporterat in upptäckten av en nova, denna gång i M31, en nova som i själva verket är en asteroid i vårt planetsystem.

M31, Andromedagalaxen, är så stor på himlavalvet att det måste hända att t ex asteroider passerar över.

Mystik över Abisko

I fredags fick ett gäng norrskensturister i Abisko plötsligt syn på ett märkligt himlafenomen:

Bildkälla: SpaceWeather.com

Vad var det för något, det halvbågeformade molnet som sakta rörde sig på himlavalvet? Det var i alla fall inte norrsken.

Efter en stund "klarnade bilden". Från Vandenburg-basen i Californien hade tidigare på dagen skickats upp en satellit med en Atlas-raket, och nu passade raktfolket på att fjärrtömma bränskletankarna i de översta raketsteget högt över Skandinavien

SpaceWeather.com-sajten har storyn.

I väntan på Arrival…

… kan vi ju se trailern på Youtube. Svenskpremiär 2 december, men filmen går redan för fulla hus i USA och har fått, generellt sett, positiv kritik. Kvällen innan, 1 december, föreläser prof David Dunér för oss ASTB:are på samma ämne. Det ÄR en slump!?!