Nr 88 2018

Tesla såg ljuset

Denna notis stod publicerad i SöderhamnsTidningen 1896, erinrar Lars Olefeldt:

Wirtanen på väg mot civiliserade trakter

Kometen 46P/Wirtanen börjar nu också bli synlig från europeiska latituder. Vår medlem, yrkessastronomen Staffan Söderhjelm kunde redan 27 november dokumentera kometen 46P/Wirtanen från sitt småländska viste. Bilden är återgiven på Staffans egen hemsida men också på astronet.se. KLICKA upp bilden på din skärm!

Foto: Staffan Söderhjelm

Kometens väg till oss. KLICKA upp kartan från http://wirtanen.astro.umd.edu/46P/46P_finder_charts.shtml

"Lillen" M76 dokumenterad från Mt Hindby

Hantelnebulosan M27 fotograferade Hans Hilderfors tidigare i år (se W-bloggen nr 69 2018), och nu tycker han att det inte är mer än rätt att även "Lillen", Lilla hantelnebulosan, får lite uppmärksamhet.

M76 är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Perseus. Den upptäcktes år 1780 av franske astronomen Pierre Méchain och blev klassad som planetarisk nebulosa 1918 av amerikanske astronomen Heber D Curtis. Avstånd från oss ca 2500 ljusår.

Foto: Hans Hilderfors

– Det är en av de ljussvagaste och minsta av Messierobjekten, därför ganska svårobserverad visuellt. Den har fått sitt namn eftersom den till viss del liknar Hantelnebulosan M27.

Hans foto blev närmast en test på upplösningsgränsen för hans utrustning. M76 är som alla planetariska nebulosor ganska liten sett från oss. Den mäter bara ca 2,7´ x 1,8´.

– Upplösningen för min utrustning är teoretiskt ca 2ʺ/pixel. Till detta kommer dålig seeing i Malmö, oftast en bit över 2ʺ, ibland ännu sämre på grund av turbulens när man fotograferar över hustak som avger värme.

– Bilden blev trots detta i mitt tycke ganska bra, den skäms inte för sig med tanke på omständigheterna.

Fakta om bilden. Datum: 2018-11-27

Exponering: 8 x 15 min för vardera Hα- och OIII-filter

Färgsättning: HOO ( Röd = Hα, Grön = OIII, Blå = OIII )

Bildfält: 0,47° x 0,35° Norr uppåt

PS.

Påpassligt nog diskuterar Björn Stenholm M76 i kommande nummer av Populär Astronomi. Stenholm har målet att beta av varje Messierobjekt, drygt hundra, ett per nummer. Och nu har han nått nr 76!

Labbtester även inom astronomin

Hur går det till när interstellära pyttesmå dammpartiklar klibbar ihop till större enheter för att så småningom utgöra byggmaterial till planeter? Det forskas intensivt i ämnet, även på lundensiska latituder, och nu har en ny japansk-tysk rapport synat saken genom laboratorietester där dammoln i vakuum beskjutits med olika sorters partiklar.

Bildkälla: H. Katsuragi and J. Blum, Phys. Rev. Lett. (2018)

Tychos näsa i Skånska Dagbladet

Tycho Brahes näsa står i fokus i Skånska Dagbladets lördagskrönika 1.12 av yours truly.

Klothopar i den intergalaktiska rymden

En ny survey har visat att i Coma-galaxhopen (över 1000 galaxer ingår, 300 miljoner ljusårs avstånd) – i utrymmet mellan galaxerna – finns minst 22 426 klotformiga stjärnhopar.

Klothoparna har identifierats tack vare Hubble Space Telescope och de har stötts ut från sina hemgalaxer tack vare växelverkan mellan galaxhopens medlemmar.

Rymden investerarparadis?

Pengar som ligger och skräpar i byrålådan? Tomas Diez har fått korn på en nyhetsartikel om att 2019 blir rymdinvesterarnas år.

Mycket är på gång i USA när det gäller att ffg sedan 2011 skicka upp astronauter från amerikansk mark.

Dopplereffekten beskriven

Tack till W-bloggens minions som hittat denna pedagogiska förklaring av Doppler-effekten, med dess astronomiska blå- och rödförskjutning:

Kolla längden på bilistens näsa!

De som inte tror att tyskar har humor, rekommenderas skaparen Martin Persheids underhållande webb-forum:

http://www.martin-perscheid.de/