Hoppa till innehåll

Nr 77 2022

  • av

Tillbakablick: Norrskenet syntes även över Örkelljunga

Jag brukar säga att aldrig har så många teleskop riktats mot himlavalvet som i vår tid. Påståendet kan ytterligare förstärkas: Aldrig har så många mobiltelefonkameror riktats mot himlavalvet som i vår tid.

Ett bra bevis fick jag härom kvällen under en familjeträff i Höör då Frida Nilsson visade vad en granne Bruno Jensen  hade fotograferat över Örkelljunga 30 mars i år – det fantastiska norrskenet som ju nådde oss även i Skåne.

I bildens förgrund Hjälmsjön, och den nogsamme upptäcker i bild både stjärnbilden Cassiopeia uppe t v och bitar av Svanen (Deneb) t h och Alfa i Andromeda. Norrskenet speglades fin i sjön och vi har ju faktiskt ett stort område av Vintergatan i fonden av bilden.

Jag har gått tillbaka i akterna och upptäcker att ungefär dessa dagar dokumenterade SDO (Solar Dynamics Observatory) ett par gigantiska solflares, som var riktade i stort sett mot oss på jorden. SDO-bildbevisen genom tre filter – de två översta är animerade.:

Solen bevakas och utforskas ständigt.

Vi jordbor har en intressant upplevelse framför oss: En partiell solförmörkelse, som om vädret tillåter kan ses från Tycho Brahe-observatoriet 25 oktober. Mer info kommer på våra hemsidor.

Nya lundaboken uppmärksammas i Skånskan

Jag kan inte förneka att jag är skyldig till gårdagskrönikan (1.10) i Skånska Dagbladet: Arne Ardebergs nya bok om lundaastronomins första tvåhundra år inbjuder till reflektion, och vi får se. Möjligen borde vi framöver ha en träff med Ardeberg inom vår historiska gruppering inom ASTB.

Boken är inte bara för oss nördar, den skildrar i detalj hur ett antal astronomer genom seklerna dels säkrat sina egna löner, dels säkrat nya instrument typ teleskop och klockor, dels säkrat byggnaderna för dessa instrument… Många gånger misslyckades de i sina ambitioner. Lund hade t ex chans att köpa ett unikt Herschel-teleskop (spegelteleskop) in på 1800-talets början, men trots generösa avbetalningsvillkor blev det i slutändan nej. Typiskt är väl att några politiker, när nya obsis skulle uppföras på 1860-talet, ville satsa slantarna på järnvägsbyggande i stället, inte på sådana onyttigheter som astronomi. De främsta förespråkarna för det nya obsiset fanns för övrigt i – prästeståndet!

Ardebergs astronomprofessorer var en skön blandning. Intressant nog var de inte heller alltid vänner. Astronomer, konstigt nog, är som människor i allmänhet.

  • Läs boken!, lyder min uppmaning.

PS till ovanstående:

Det finns faktiskt ett Herschel-teleskop i Sverige, i KVA:s ägo. Vår egen astronomiske ide´- och lärdomshistoriker i västerled Johan Kärnfelt har skrivit om teleskopet och dess öde – jag ber att få återkomma!

Het gasbubbla runt Vintergatans svarta mitthål

Med hjälp av Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA) har astronomer upptäckt en “het fläck” i omloppsbana runt Sagittarius A*, det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. Denna upptäckt hjälper oss att förstå den extrema och dynamiska omgivningen kring det svarta hålet bättre.

Pressrelisen här.

Rymdgodis

Vi har väl alla ätit den engelska versionen av Japp, kallad Mars, men nu kan vi komplettera vårt sockersug med en japansk chockladask, hittad på nätet av Lars Olefeldt:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.