Oppenheimer vägrade prata om svarta hål
Det är mycket märkligt, historiskt sett, att samma dag 1 september som Hitler överföll Polen publicerade J Robert Oppenheimer en artikel i Physical Review tillsammans med sin student Hartland Snyder som la den första avancerade grunden till idén om svarta hål. De utgick från arbeten av Subrahmanyan Chandrasekhar, Fritz Zwicky och Lev Landau och försökte visa vad som hände med en observatör som föll in i ett massivt objekt som nått en viss kritisk massa. Enligt ett citat av Snyder jag sett var det som hände som att “stjärnan slöt sig mot omvärlden”, en ganska bra lägesbeskrivning.
Detta var, vad vi vet, enda och sista gången som svarta hål-fysiken lockade Oppenheimer. I dag ses hans bidrag så avgörande att han rentav kunde fått ett nobelpris.
Bildkälla: https://www.atomicheritage.org/profile/j-robert-oppenheimer
Varför Oppenheimer inte fortsatte på temat har fascinerat många. Berodde det på att han inte gillade den alltid kontroversielle Fritz Zwicky (neutronstjärnans upptäckare)? Mycket pekar på att han helt enkelt inte var intresserad av ämnet, som han betraktade som döfött. Varje gång hans kollega Freeman Dyson försökte ta upp ämnet började han prata om annat “almost as if he had disowned his own scientific children”.
Även Albert Einstein vägrade syssla med svarta hål-problemtiken, så Oppenheimer var i gott sällskap, vilket framgår ur denna välskrivna artikel väl värd att surfa in om.
Oppenheimer kom att bidra till något helt annat och förfärligare: Atombomben, som kom att sätta punkt för andra världskriget men till ett fruktansvärt pris. Tack till vännerna Annica Fyregård Nilsson och Carsten Nilsson (fotograf nedan) för påminnelsen om Hiroshimas och Nagasakis öden – för en tid sedan var de on location i Japan.
Om fysikern Hartland Snyder kan läsas på Wikipedia. Jag noterar med förtjusning att han vann ett vad om att antiprotonen visst det finns i rena rama verkligheten!
Extra lästips om atombomben: Monica Braws doktorsavhandling framlagd i Lund 1986: The Atomic Bomb Suppressed: American Censorship in Japan 1945-1949.
SAAF-webinar med nya tankar om svarta hål
Påpassligt: ASTB:aren Magnus Larsson flaggar för ett nytt webinar, denna gång om svarta hål (“Self lensing – making the darkness visible”): https://nattmolnet.saaf.se/forums/topic/webinar-om-svarta-hal-den-5-12/#post-2175
Rundvandring i kväll på 60-årsfirande ESO
I samband med 60-årsjubileet av ESO, det europeiska sydobservatoriet i Chile, inbjuds vi till en rundvandring i realtid (2.12 start kl 19.00):
https://www.eso.org/public/sweden/announcements/ann22016/
När ESO en gång skissades på 1950-talet var bland de ursprungliga undertecknarna professorna Knut Lundmark (Lund), Bertil Lindblad (Stockholm) och Gunnar Malmquist (Uppsala).
Goodbye, farewell, adieu… eller?
Från årsskiftet upphör astronomiska institutionen Lund, som länge ingått i symbios med fysikteoretikerna. I fortsättningen ska astronomin/astrofysiken utgöra en “division” under Fysicums breda hatt.
Vi hoppas att våra proffsvänner gör en mjuklandning samtidigt som vi tycker att det är märkligt att en slutpunkt sätts samma höst som prof em Arne Ardebergs stora bok om astronomins första tvåhundra år i Lund utkom och prof em Lennart Lindegren tog emot “lilla nobelpriset” för Gaiaprojektet.
Bildkälla: https://pixy.org/374153/