Hoppa till innehåll

Nr 62 2023

  • av

Nytt “ASTB-teleskop” snart på plats i Skarpnäck

Från ASTB:s nordöstra hörna i Skarpnäck, Stockholm, rapporterar vår legendariske aktivist Carsten Nilsson att han ÄNTLIGEN fått fart på bygget av sitt observatorium. Plattform läggs just nu på en horisontell del av slänten i trädgården där hans teleskop (en födelsedagsgåva) ska få sitt hem.

Foto: Mycket privat

– Invigning, troligen med planetkamera,  i slutet av september.

Vi följer bygget allt eftersom. First light nån gång i höst/vinter 2023.

På andra sidan jordklotet, i Chile, byggs parallellt med “Skarpnäck Observatory” ESO:s Extremely Large Telescope (ELT), vars stålkonstruktion nu nått åttio-nittio meters höjd. Bygget anses nu vara till femtio procent på plats.

ELT blir med sin gigantiska spegel på 39 meters diameter världens största teleskop.

Bildkälla: ESO

Full- och supermånar på rad framöver

Stjärnkompisen Jan-Åke Nordgren ger oss följande fullmånekalender framöver:

1 augusti 2023 – klockan 20:33 (Supermåne)

31 augusti 2023 – klockan 03:37 (Supermåne)

29 september 2023 – klockan 11:58

28 oktober 2023 – klockan 22:24

27 november 2023 – klockan 10:16

27 december 2023 – klockan 01.34

Och som Jan-Åke påpekar: Den som är uppe i natt och kommande nätter upptäcker att månen ligger väldigt nära ljusstarka Saturnus. Ett snyggt superpar!

Även från internationella rymdstationen kan supermånen skådas. Så här såg det ut 2016, ESA-astronauten Thomas Pesquet tog bilden

För TT:s Isak Fritzon berättade Peter Linde, vår ordf i ASTB/SAS, följande om supermånefenomenet:

“Att månen uppfattas som så stor, hela sju procent större, beror på att månens bana runt jorden är oval, snarare än helt rund.

– När månen är som närmast jorden och det sammanfaller med fullmåne, kallas det för ”supermåne”, säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Dessutom ligger fullmånen lågt över horisonten så här under sensommaren, vilket påverkar hur den uppfattas.

– Man har referenspunkter med träd, eller byggnader. Så det uppstår en synvilla, vilket gör att den ser större ut.

Störst chans för att se fenomenet är i norra Norrland, men det ser även hoppfullt ut för västkusten och Skåne även om dis och dimma kan påverka sikten.

– Chansen att se den är ganska stor, egentligen ju längre norrut man kommer i landet, säger SMHI:s meteorolog Emma Härenstam.

Har du tur kan du också få syn på planeten Saturnus som kommer se ut som en ljussvag stjärna precis ovanför månen.

– Totalt sett blir det ett vackert skådespel. Det är mycket vackrare att se månen nära horisonten jämfört med när den befinner sig högt på himmeln, säger astronomen Peter Linde.

Att två fullmånar inträffar under samma månad kallas ”blå måne”. Senast 1 augusti var det fullmåne – och då dessutom supermåne. Fenomenet ”blå supermåne”, två supermånar inom en månad, kommer inte att inträffa igen förrän 2037.

– ”Once in a blue moon” är ju ett talesätt på engelska och innebörden är inte att månen är blå utan att det blir två fullmånar under samma månad, säger Peter Linde.”

Pulsargåta löst

Genom en omfattande observationskampanj med tolv teleskop på marken och i rymden, inklusive tre av Europeiska sydobservatoriets (ESO) anläggningar, har astronomer lyckats förstå det märkliga beteendet hos en pulsar, en extremt snabbt roterande död stjärna. Det underliga objektet växlar mellan mycket snabbt mellan två ljusstyrkelägen, en process som hittills inte har kunnat förklaras. Men nu har astronomer funnit att plötsliga utkast av material från pulsaren under mycket korta tidsperioder orsakar det märkliga beteendet.

ESO:s pressmess här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.