Bengt Röndes chockbilder
Ursäkta den lite journalistiska rubriken, men Bengt Rönde höll ett lika fantastiskt som inspirerande föredrag på ASTB senast om sin jakt på Messierobjekt på norra delen av södra stjärnhimlen, med Teneriffa som bas. Inte bara Messierobjekt hann han med.
Den ena “chockbilden” efter den andra presenterades – t ex klothopen Omega Centauri, som är stjärnhimlens största med en vinkeldiameter större än fullmånens (36´ vs 32´). Den ligger dock så lågt från oss sett att Messier aldrig såg den från Paris horisont.
Omega Centauri är verkligen en monsterhop, i dess centrum finns ett maffigt svart hål, kanske utgör hopen gamla (11 miljarder år) rester efter en dvärggalax som i tidernas början sögs in i Vintergatan. Uppskatttningsvis, jag har inte räknat dem, 10 miljoner stjärnor ingår.
Obs: Alla bilder som Bengt visade har tagits med hans vanliga fågelkamera, Bengt är en erkänt framstående ornitolog. Men denna gång riktade han kameran uppåt från en höjd på Teneriffa, en del bilder stackade han efteråt. Inga filter användes.
Mest häpndsväckande, tycker vi på W-bloggen, var Bengts dokumentation av “Skapelsens pelare”. Efter lite efterbearbetning fick han fram denna jämförelse med Hubble-teleskopets ikoniska foto t h:
Två bonusbilder bjuder Bengt W-bloggens läsare – Lagunnebulosan (M 8) och Trifidnebulosan (M 20):
“Vår” järnmeteorit har nu utforskats
Den häftiga järnmeteoriten (14 kg, 30 cm lång) som föll över Sverige 7 november 2020 och hittades, har utforskats av ukrainska och finska experter. Resultat: vi har nu fått den första järnmeteoriten med känd bana i planetsystemet, vilket dramatiskt fördjupat våra kunskaper.
Den vetenskapliga rapporten finns här i Astrophysical Journal
Bildkälla: Andreas Forsberg JA Anders Zetterqvist
Innan meteoriten slog ner följdes den framför allt av det finska meteoritnätverket, som drivs av våra vänner inom Ursa.
Största trafikolyckan hittills i vårt universum
Detta kan vara den största trafikolyckan i universums historia: Två massiva galaxhopar krockar med miljoner galaxer involverade. Krocken är på gång, en brygga mellan hoparna på 1,5 miljoner ljusår har noterats. Det beräknas att efter runt 300 miljoner år har de bägge hoparna gått ihop och bildat en enda supergalaxhop.
Studierna bygger på observationer av röntgenkänsliga sonder (japanska Suzaku, ESA:s XMM-Newton). Nya japanska satelliter kommer ytterligare att spä på våra kunskaper om fenomenet.
Artikel om krocken i Discover Magazine här.
