Kometjägarna i farten
Kometen kallad Lemmon aka C/2025 A6 (Lemmon) har lockat fram våra astrofotografer. Peter Linde fångade kometen så här fint från Gunnesbo norr Lund härom kvällen : Båda 70×2 sek exp. Canon EOS M6. F=140mm. Svansen ca 5 grader synlig.
Max Ullbergs variant från Genarp – kolla fakta på fb-sajten Astrofoto – Tycho Brahe-sällskapet:
Kometen är just nu runt magnitud 6 och står några grader nordost Arkturus. Tips: Kolla Stellarium!
Att även proffsastronomerna håller ett öga på kometen framgår ur en rapport på Astronomer´s Telegram från 21 oktober, en rapport i vilken kometen synats av ett antal teleskop på Teneriffa. Här noteras:
“Comet Lemmon exhibits an exceptionally active nucleus, characterized by a large coma and multiple jet structures. We report the detection of several bright jets in visible-light (Lum filter) images obtained during the night of 2025 September 29â30. Between 04:57 and 06:01 UT, a total of 299 individual 5-second Lum-band exposures were acquired and co-added after compensating for the cometâs apparent motion and centering on its optocenter. A Laplace-filtered image of Lemmonâs central coma, processed following the method described by Serra-Ricart & Licandro (2015, ApJ, 814, 49), reveals two large spiral jets (likely dust jets, labeled A and B) extending toward the NE and SW, respectively, in the sky plane (sunward direction). Tail streamers are also visible, oriented approximately in the antisolar direction, along with additional fainter jets. The filtered image includes the projected velocity vector of the comet (blue arrow), the antisolar direction (yellow arrow), as well as the image orientation and distance scale. The cometary optocenter is marked with red lines.”
Översätta till svenska? Testa här: https://www.deepl.com/en/translator/l/en/sv
Kroppsmålningar med astromotiv
Agneta Berntsson har den gångna sommaren dokumenterat en del av ASTB:s gäster på våra uteträffar i stan.. Här är en trio med tatueringar:
“Avsändaren” till den nedersta tatueringen heter Madeleine Burheim, som höll föredrag för oss senast på temat spektroskopi. Hon är doktorand inom atomär astrofysik vid avdelningen för astrofysik i Lund. Inspelningen från mötet finns här.
Chalmersupptäckt på Saturnus måne utmanar synen på kemin innan livets uppkomst
Vi saxar från ett pressmess från Chalmers: Forskare på Chalmers och den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har gjort en oväntad upptäckt som utmanar en av kemins grundregler och ger ny kunskap om Saturnus gåtfulla måne Titan. I månens extremt kalla miljöer kan ämnen som normalt är oförenliga med varandra ändå blandas, något som kan bredda förståelsen för kemin innan livets uppkomst.
Forskare har länge intresserat sig för Saturnus största och orangefärgade måne, eftersom dess utveckling kan lära oss mer om vår egen planet och de tidigaste kemiska stegen mot liv. Titans kalla miljö, och dess tjocka kväve- och metanfyllda atmosfär, har många likheter med de förhållanden som den unga jorden antas ha haft för flera miljarder år sedan. Genom att studera Titan hoppas forskare därför hitta ledtrådar om hur liv en gång uppstod.
Forskare har länge intresserat sig för Saturnus största måne, Titan, och dess iskalla miljö som hyser sjöar, hav, sanddyner och en tjock atmosfär fylld av kväve och metan. Titan antas ha en hel del gemensamt med vår planets tidiga utveckling, och kan därför ge forskarna ledtrådar om hur liv en gång uppstod. Bild: NASA-JPL-Space Science Institute.
Martin Rahm, docent på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, har under lång tid arbetat för att förstå mer om vad som pågår på Titan. Han hoppas nu att forskargruppens överraskande upptäckt av hur polära och opolära ämnen* mot alla odds förenas, kan bli en viktig pusselbit i de fortsatta och framtida studierna av Titan.
– Det här är mycket spännande resultat som kan hjälpa oss att förstå något på en väldigt stor nivå, en måne lika stor som planeten Merkurius, säger han.
Forskarnas studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att metan, etan och vätecyanid – som finns i stora mängder i atmosfären och på ytan på Titan – kan samspela på ett sätt som tidigare inte har ansetts möjligt. Att starkt polära molekyler av vätecyanid kan bilda kristaller med de helt opolära ämnena metan och etan är överraskande eftersom sådana ämnen normalt håller sig strikt åtskilda, ungefär som olja och vatten.
– Upptäckten av den oväntade interaktionen mellan dessa ämnen kan påverka hur vi förstår månens geologi och märkliga landskap av sjöar, hav och sanddyner. Dessutom är vätecyanid förmodligen en viktig del i det ursprungliga skapandet av flera av livets byggstenar: exempelvis aminosyror, som är grundläggande för uppbyggnaden av proteiner, och kvävebaser som behövs för arvsmassans genetiska kod. Så vårt arbete bidrar även till nya insikter om kemin innan livet uppstod, och hur den kan fortgå i extrema, ogästvänliga miljöer, säger Martin Rahm, som har lett studien.
År 2034 väntas Nasas rymdsond Dragonfly anlända till Titan, med målet att undersöka vad som finns på dess yta. Innan dess planerar Martin Rahm och hans kollegor att fortsätta utforska vätecyanidskemi, delvis i kontakt med Nasa.
– Vätecyanid finns på många ställen i universum, till exempel i stora stoftmoln, i planeters atmosfärer och i kometer. Kanske kan upptäckterna i vår studie hjälpa oss förstå vad som händer i andra kalla omgivningar i rymden. Och kanske kan vi få svar på om fler opolära molekyler kan komma in i vätecyanidens kristaller, och vad detta i så fall kan ha för betydelse för kemin som föregick livets uppkomst, säger han.