Ännu en “nära glöden”-upplevelse för ett klassiskt obsis
Skogsbränder, anlagda eller inte, är en fasa, inte minst för astronomer. Mount Stromlo förstördes i Australien 2003, och ikonen Mount Wilson var nära att stryka med i fjor – och nu senast (17 april 2011) var det McDonald Observatory i West Texas som höll på att gå upp i rök. Personalen evakuerades, kupolerna förseglades och speglarna täcktes över, men en av cheferna Frank Cianciolo stannade kvar och kunde dokumentera vad som hände. På observatoriet finns bl a Otto Struve-teleskopet från 1939 med en diameter på 2,1 m, placerat på Mount Locke, och en 9,2-meters bjässe kallad Hobby-Eberly Telescope, på Mount Fowlkes. Optiken på det senare teleskopet gör det till i dag världens fjärde största.
Först några kilometer från teleskopen kunde elden släckas, detta sedan brandgator upprättats.
Observatoriets besökscenter ska öppna i dag igen för allmänheten , men om så verkligen sker låter jag vara osagt. Även vägarna upp till observatoriet har ju drabbats.
Observatorier är inga “heliga” platser, de undgår varken naturkatastrofer eller är skyddade för mänskligt skapat elände. De utsätts för krigets fasor, t ex, som vilka andra kåkar som helst, vilket andra världskriget bevisade:
Greenwich i London bombades av tyskarna, flera av de tyska observatorierna lades i grus och aska av de allierades luftarmador och ryssarnas stolthet, Pulkovo-observatoriet utanför Leningrad/St Petersburg, närmast totalförstördes.
Endevour startklar
Nedräkningen för rymdfärjan Endevour med Mark Kelly som befälhavare fortsätter som planerat (detta nerpräntat torsdag e m). Uppsändning, om allt går det som ska, sker fredag kväll runt kl 22.00 svensk tid. NASA sänder direkt!
Ju mindre galax, desto större stjärnsmällar
Ny forskning tycks ganska entydigt visa att de största och häftigaste supernovorna gärna briserar i små taniga dvärggalaxer, galaxer som kanske är 1000 gr mindre massiva än vår egen Vintergata.
Varför det är på detta viset? En förklaring tycks ligga i dväggalaxernas jämförelsevis lägre produktion och mindre anrikning av tyngre atomer typ kol och syre.
En som tidigt forskat på området är tv-kändisen Neil deGrasse Tyson, som idag basar för Hayden Planetarium i New York. Han föreslog en gång att supernovor som tycktes brisera utan att tillhöra nån galax i själva verket hörde hemma i till synes osynliga dvärggalaxer. En teori som nu bekräftats av NASA:s och Caltechs ultraviolettobserverande rymdteleskop GALEX (“Galaxy Evolution Explorer”)..
Japanmöte uppskjutet
Även astronomin har drabbats av smällarna i Japan. Bl a har proffsens IAU skjutit upp en stor konferens om supernovor och gammablixtar i Nikko fram till hösten.
Humason – en stor humanist
Det finns ett otroligt skönt avslappat och prestigelöst humanistiskt drag över Milton L Humason, astronomen som blev en av Mount Wilsons och Muont Palomars stora profiler. Hans karriär skildras bl a i Knut Lundmaks Astronomiska upptäckter, där vi kan läsa om hur den tidigare mulåsnedrivaren och asfaltkokaren av en slump kom till stjärnornas och galaxernas värld som spektroskopist – och krönte sin karriär med ett hedersdoktorat i Lund 1950!
På nätet finns en “oral historia”, en djupintervju med Humason gjord runt 1965, en intervju som verkligen rekommenderas.
Humason tog sin berömdhet med en stor klackspark, och han berättar som något självklart att när han gått i pension ville han inte stirra genom ett okular mer i sitt liv. En av sönerna ville köpa ett litet teleskop till honom, men han avböjde.
Humasons stora fritidsintresse var att flugfiska lax, öring och regnbågsforell i de californiska vattendragen tillsammans med en gammal klok kines.
Sannolikt kläcktes fler klokheter vid dragkampen med firrarna än i fikarummet på Mount Wilson.
Astroläget på Kuba
Finns det astronomi på Kuba? Frågan dök upp härom dan och vi började jaga info på nätet. För en fem-sex år sedan presenterades läget på ön i ett föredrag inför IAU, och så mycket framkom ju då som att under Sovjettiden fungerade ön som en framskjuten solbas för ryssarna – på Kuba kunde solen hållas under uppsikt när Sovjet hade skickat upp bemannade farkoster.
Efter Sovjets nedmontering försvann den sortens uppdrag.
Något som vet något om dagsläget? Det finns ju ett universitet i Havanna, men finns det ett fungerande obsis på ön? Jag tvivlar.