Hoppa till innehåll

Nr 291 2011

  • av

Rörliga Galilei-bilder

Ett tag trodde jag att jag skulle vara först, men så letade jag på nätet och hittade omedelbart vad jag var ute efter:
Animerade versioner av Galileis solfläcks- och Jupitermåne-observationer! Om man lägger bilderna ovanpå varandra och filmar dem en och en, får du en rörlig sekvens.

Här kan vi se solfläckarna röra sig över solskivan. Teckningarna är från 1612:

Solfläcksdebatten den gången var intensiv, hörde fläckarna verkligen till solen eller låg de mellan jorden och solen, och det är en spännande historia som astronomihistorikerna fortfarande diskuterar. Frågan är ju hur en försvarare av den gamla geocentriska världsbilden resonerade. Om denne godtog solfläckarna som reella, på solen förekommande fenomen och att solen således roterade, måste han komplettera solens rörelse runt jorden med ytterligare en rörelse till alla de andra. Det blev måååånga cykler, epicykler och epiepicykler att hålla reda på.

Galilei var smart som (nästan) alltid valde den enklaste förklaringen.

På denna sajt finns en pedagogisk svit med animerade Galilei-teckningar av Jupiters fyra stora månar.

“ET no home”

Vita Huset i Washington dementerade härom veckan att nån människa nånsin hade varit i kontakt med en utomjording, och talesmannen ifrågasatte dessutom ifall det fanns liv där ute.

Vilket fick New Scientist 12.11 att trycka ovanstående rubrik.

Kinas stora språng

När en tung vetenskapstidskrift som Nature ägnar sin “Editorial”, sin huvudledare,  åt Kina och uttrycker förhoppningar om ett samarbete i rymden mellan jänkar och kineser, tror jag alla beslutsfattare lyssnar. Nature efterlyser  “a deeper connection with China” och fokuserar på rymdforskningen, där Maos arvtagare tar jättesprång framåt just nu och har enorma ambitioner..

Samtidigt som i USA högutbildade kinesiska forskare återvänder till Kina, varnar förstås hökar bland republikanerna för samarbete med kommunistriket. Men det är ju som Nature påpekar: Ett “kallt krig” i rymden skulle definitivt USA inte vinna på.

Bland kommande stora kinesiska projekt  hör Solar Polar Orbit Radio Telescope (SPORT) och KuaFu-projektet, som bägg handlar om rymdväder.

SPORT innebär enligt hemsidan att kineserna placerar ett radioteleskop i en bana runt solens poler för att hålla ett “öra” på koronaexplosioner (CME, Coronal Mass Ejection) och hur dessa banar väg mellan solen och jordklotet, hur solvinden växelverkar t ex med jordens magnetosfär. Mycket vet vi, men långt ifrån allt.

KuaFU baseras på tre satelliter, som ska hålla koll på rymdvädret – en av sonderna, KuaFu-B, ska för första gången  permanent bevaka norr- och sydsken.

Kineserna kombinerar på ett spännande sätt egen och andras teknik och ny forskning, och det är begripligt att många amerikaner vill vara med och leka. Men får de?

PS om Kina

Det är W-bloggsmedarbetaren Lars Olefeldt som hittat nedanstående Google Earth-bild återgiven av norska Verdens Gang på nätet.

Figurerna plus ytterligare minst en – kolla VG:s sajt – finns i Gobi-öknen och experter anser att de utgör en sorts syntest för Kinas spionsatelliter:

Radioastronomi – på riktigt

Tack till Christian Vestergaard, som tipsar om ett astronomiskt radioprogram som är lätt att “ratta” in på nätet.

http://aapod.astronomy.fm/

Saturnus B-ring rena motorvägen

Ända sen astronomer på 1800-talet förstod att Saturnus ringar inte var fasta utan bestod av en multitud av mindre delar (James Clerk Maxwells stora uträkning och största astronomiska bidrag), har ändå bilden av ett  gravitetiskt välordnat ringsystem slagit rot. Men nu är det annat ljud i skällan! Nu visar  det sig t ex att ringarna snarast påminner om autostrador med ständiga seriekrockar mellan stora och mindre is- och stenbitar.

Det smäller i plåten hela tiden, och i B-ringen spelar speciellt månen Mimas – men inte bara den, andra krafter är också igång – en förödande roll när klumpar i 200/2000-metersspannet  kraschar in i varandra och orsakar mystiska vågrörelser i ringen.

PS.

Saturnusmånen Enceladus geysrar/gasjetar skulle ju för en månad ockultera två av stjärnorna i Orions bälte och studeras av Cassinis infraröda detektorer. Jag har inte sett några bilder ännu, men de lär väl dyka upp vad det lider.

“Straxt tillbaka!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.