Jorden attackeras från alla håll
Det bör ha varit en bra helg för alla katastrofteoretiker.
► I går kväll kl 21.40 GMT observerade 1000-tals britter en sällsynt ljuskraftig meteor, synlig från norra Skottland till södra England. Fenomenet var så ljusstarkt och färgglatt att till och med BBC rapporterat om saken, tipsar W-bloggens Christian Vestergaard.
Fackastronomer har haft häcken full med att besvara frågor från oroliga medborgare och försökt, så gott det går, att lugna farhågorna, och mycket tid har gått åt att berätta om vad en meteor egentligen är, vad som skiljer en meteorid från en meteorit etc.
Jag förutsätter ju att BBC:s långkörare The Sky at Night med Sir Patrick Moore i nästa program kommer att kommentera observationerna, Jag var för en fruktansvärd massa år sen med Patrick bakom kulisserna på det klassiska BBC-högkvarteret mitt i London där han i direktsändning skulle kommentera de mystiska spåren efter en “ufo”-landning. Patrick körde behändigt över de tefatstroende i studion, men de fick ända på nått överjordiskt vis sista ordet, för precis innan programmet tonades ut ramlade delar av kulissen ner över stackars Patrick… Vi skrattade hela vägen på tåget hem till honom i Sussex och spånade om “The Revenge of the Mighty Flying Saucers”.
Observationerna igår pekar på att meteoren måste ha gått in mycket högt i jordatmosfären och haft en fart och en infallsvinkel som hjälpt upp ljusstyrkan rejält.
► Meteoren över UK kom precis efter uppgifterna om en nyupptäckt nära jorden-asteroid (NEO). Lars Olefeldt tipsar och undrar om han behöver vara orolig för en smäll där han bor, vid Skälderviken.
Nånstans runt mitten av februari 2013 lär 50-60-metersasteroiden med beteckningen DA14 passera vårt hemklot på blygsamma 2700 km:s avstånd, vilket onekligen är nära – under de geostationära GPS-satelliternas banor t ex men långt ovan ISS, den internationella rymdstationens, bana.
NASA-folket har fullt upp med att räkna ut banan baserade på ett drygt 90-tal observationer hittills = 4 mars 2012, och NASA:s sida om asteroiden är fylld av siffror och sannolikhetsberäkningar. På den så kallade Torino-skalan bedöms impact-risken som noll, och på Palermo-skalan ligger riskbedömningen på -3, vilket också det är lugnande. Hade bedömningen legat nånstans i spannet mellan -2 och 0 borde vi oroas lite grand och se över våra livförsäkringar.
Risken att nåt händer i mitten av februari nästa år är inte noll, men även denna gång lär vi överleva mötet med en stenbumling.
En poäng i sammanhanget är att asteroiden DA14 upptäckts av spanska amatörastronomer, inte genom den stora NEO-bevakningen.
Aldrig har så många teleskop varit riktade ut mot kosmos som i vår tid, och det ska vi vara glada för.
Naftalen hittat
VLT-forskare, som jobbar spektroskopiskt, har upptäckt naftalen i tunna interstellära moln.
Naftalenet har molekylstruktur med katjon, C10H8+
Någon förvånad?
Saturnus lilla måne Dione visar sig ha en pytteatmosfär, som innehåller – syre.
NASA:s Cassini-sond har upptäckt den extremt utspädda syreförekomsten. Men i alla fall.
Strålande!
Hen 3-1341 är katalogbeteckningen för en intressant P Cyg-artad “symbiotisk” stjärna (= tvillingsol), som nu efter de senaste utbrotten avslöjas stråla ut bipolära jetströmmar – helt enligt teori och förutsägelser.
Italienska astronomer står för upptäckten.
Notabelt är att gasströmmarna har hastigheterna 1100km/s i respektive jet och att farten i utströmningarna stigit sen förra gången det small (1999).
Teleskop som tidsmaskiner
För ett antal år sen intervjuades en lundaastronom i Sydnytt, jag tror det var Arne Ardeberg, och han berättade om att de himlakroppar vi ser i rymden är bilder av dem så som de såg ut en gång i tiden.
– Så ett teleskop är som en tidsmaskin?, undrade reportern.
– I högsta grad, svarade professorn.
Syn för sägen ger nedanstående kloka tankar, uppsnappade på nätet av Lars Olefeldt.
Fast de är inte kloka alls de tankarna. Om du kan se en enskild stjärna med blotta ögat för att önska mot, så är den högst några tusen ljusår bort. De flesta stjärnor lever i miljardtals år, och till och med de mest opålitliga superjättar finns kvar om ett par tusen år. Låt inte nätets besservissrar ta kål på dina drömmar alltså.