Hoppa till innehåll

Nr 40 2010

  • av

Vädersolstavlan snyggas till

Vädersolarna syns nu bättre än nånsin.

Astronomi eller inte astronomi, men ett himla fenomen är det ju. Storkyrkan i Stockholm snyggas till rejält  inför kronprinsessans bröllop 19 juni, och det tycker vi om – oavsett om vi är särskilt kyrksamma eller monarkistiska. För mig är Vädersolstavlan av särskilt intresse; tavlan av Urban Målare dokumenterar de unika halofenomen i atmosfären  över den svenska huvudstan 20 april 1535 – det  var själve Olaus Petri, “Mäster Olof”, Sveriges motsvarighet till vår skånske reformator Claus Mortensen, som beställde tavlan av Urban Målare.

Vädersolstavlan ansågs kontroversiell av två skäl:

* Gustav Vasa såg  sig själv som solen, förstås, solen som hotades av vädersolarna.

* “Kung Gösta” gillade heller inte att Storkyrkan i bilden var större än hans slott.

Sant – inte sant?

Uppdraget att snygga till inventarierna i Storkyrkan gick till Urban Allenius Ateljéer, som dock  skriver alltför lite på sin hemsida om just jobbet med Vädersolstavlan.

Storkyrkan har ju varit stängd för allmänheten en längre tid men öppnas åter 2 maj.

Tack till bloggvännen Ove Persson som tipsade om DI Weekend-artikeln 23.4.2010 om restaurationen av Storkyrkans inre.

De som på 1530-talet såg vädersolarna, ett resultat av ljusbrytningar i iskristaller på hög höjd,  som järtecken hade mycket att göra just 1535; det krigades som vanligt i våra farvatten (blodiga slag vid Helsingborg, Varberg, Lilla Bält), grevefejden rasade i Danmark, den svenska drottningen Katarina av Sachsen-Lauenburg dog i barnsäng (Erik XIV!), Thomas “Utopia” More avrättades borta  i England m m. Det var ett bra år för en kvällstidning, om det funnits någon.

Fridas Hattifnattar

Ni måste kolla unga Frida Stenebos hejdlöst roliga och personliga  blogg Frida och stjärnorna. I går noterade hon att HST som i Hubble-teleskopet upptäckt liv i yttre rymden i form av  Hattifnattar i Carinae-nebulosan.

Jag börjar tro på saken ju längre kvällen lider!

Hattifnattar var väl dem hos Mumintrollen, som alltid reste och reste och aldrig kom fram?

Fridas roliga bild!

100-årsminnet av Mark Twains bortgång

Härom bloggen hade jag anledning att hylla Mark Twain, som var djupt astronomiintresserad,  men jag glömde förstås att påpeka att det 21 april 2010 hade gått på dagen 100 år sedan han gick ur tiden.

Den dagen 1910 kunde Mark Twain inte längre meddela omvärlden de klassiska raderna: “Ryktet om min död är betydligt överdrivet.”

Hobby utanför hobbyn

Även amatörastronomer har hobbisar utanför astronomin. Ett exempel är Ian Ridpath, den engelske författaren av flera astronomiska böcker. Ian,  vars böcker utkommer  även på svenska,  är delägare i en galoppör vid namn –  Hevelius (!).

Äntligen hittad!

Det som skulle kunna kallas rymdarkeologi firar då och då små nätta triumfer.

Där är den! Foto: Nasa/GSFC/Arizona State University

Som igår då det blev känt att forskare och tekniker lokaliserat en spegel från ryssarnas obemannade Luna 17-landning på månen – 1970.

Spegeln, av fransk tillverkning, användes i diverse laserexperiment och studier och har varit “försvunnen” sen slutet av 1971.

Nu har även detta rymdskrot hittats, vilket känns bra inför kommande månfärder så att ingen astronaut springer och snubblar på kvarglömda grejer.

Rymdskrotet i satellitbanor runt jordklotet är redan ett astronomiskt miljöproblem, och efterlämnade prylar på våra grannplaneter är ett dito elände. Glöm inte att då och då måste myndigheterna rensa upp all skit efter bergsbestigarna i Himalaya. Vi lär oss aldrig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.