Hoppa till innehåll

Nr 184 2012

  • av

Strindbergs astronomi synas på nästa ASTB-möte

Lotten – en nitlott? – har fallit på mig att berätta något om August Strindberg och astronomin på nästa stormöte, 1 november (kl 19.00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården). Välkomna!

Strindbergs astronomiintresse kan beskrivas genom en sinuskurva, det gick upp och ner, men grundintresset fanns där hela tiden. De sista 10-15 åren var han djupt engagerad i vår vetenskap men INTE i dess ortodoxa framtoning. Han  hade en helt egen astronomisk världsbild, och den är inte alltid lätt att greppa. Förstå den är totalt omöjligt.

Typiskt är hans meningsutbyte med Birger Mörner. Strindberg hade fått se på månen genom teleskopet på Lunds obsis och var övertygad om att månen var en utkastad kvartsskiva från jordklotet, som återspeglade Amerika.

Mörner undrade om vi inte snarare borde se Europa speglas i månen?

– Hm, svarade Strindberg med sitt egendomliga leende, när man ställer upp hypoteser får man inte vara småaktig.

(Citerat ur Bengt Lidforss artikel i Nordisk Revy, "Strindberg som naturforskare", 1895.)

Underhållande är också Strindbergs brev till fysik/astronomi-vännen Wilhelm Carlheim-Gyllensköld 1909:

"C.G.

Vill Du äta sill och potatis samt pröfva en ny tub på 150 astr. först. med landtmätarstatif, skruf och allt som skall vara? Du får komma  7, 8 eller 9.

Vänl. Sg

PS. Kapella är en planet!
Arkturus också, den har facer."

Strindberg umgicks flitigt med astronomer och hade ett rikligt privatbibliotek med astronomisk litteratur. Men det bet inte!

En ljussvag men snart ljusstark komet

Tack till Christian Vestergaard, som i kväll (23.10.2012) skickade över en bild på kometen C/2012 S1 ISON, som kan komma att synas till och med på dagtid nästa höst. Just nu är den väldigt ljussvag. inte synlig för vanliga amatörteleskop.

Bilden kommer från Bellatrix Observatory i italienska Ceccano och fotograferna heter Gianluca Masi och Francesca Nocentini.

– Gianluca är en celebritet då han är koordinator för "The Virtual Telescope Project". I bland har han direktsändning från sitt obs och jag har flera gånger imponerats av hans kunnande när han lotsar oss genom himlapällen via sitt instrument. berättar Christian V.

Kometen pekas ut på bilden, och det ljusa spåret vi ser är en passerande satellit.

Anders Nyholm intervjuad

Vår vice ordförande Anders Nyholm har porträtterats i Gärdsbladet, som ges ut inom Kristianstadbladets – "Bladets" – sfär. God reklam för oss i föreningen, för observatoriet – och för "W-blåggen", som Anders kallar oss.

Nyaste nytt om NGC604 i M33

Ibland är det ett nöje att sitta och jaga nyheter vid datorn. Som den senaste rapporten från vår lilla granngalax M33, belägen i vår lokala hop av galaxer 0,84Mpc ut. Här finns ett intensivt stjärnbildningsområde i den nordöstra spiralarmen som utmärkt sig så mycket att detta mäktiga HII-område tidigt fick ett eget NGC-nummer, NGC 604. Nu har ett gäng astronomer med hjälp av diverse rymdteleskop typ Spitzer, Herschel, Chandra etc undersökt området, och resultaten börjat dyka upp:

►  Åldern ligger på 4 +/- 1 Myr

► Massan för hela området uppskattas till 1.6 (+1.6)(-1.0) x 105M⊙.

► Inom NGC 604 har identifierats infraröda källor med storlek runt 15 pc . Sannolikt rör det sig om pågående bildning av stjärnhopar på 103    och 104M⊙.

Notabelt är astronomernas slutsats redan i rapportens abstract att den stjärnbildning som förekommer  "nu" har orsakats av ett tidigare utbrott av stjärnbildning för ett antal miljoner år sen.

Rakethistoria – rymdhistoria

När jag sysslat med astronomin under Hitlers 12-åriga Tusenårsårsrike, var det påfallande hur många yrkesastronomer som valde att följa partilinjen. Andra fördrog att gå i exil västerut.

Jag vet fortfarande inte hur solforskaren och solobservatoriebyggaren  Karl-Otto Kiepenheuer ska bedömas, men det vet jag att han en kort tid fängslades av SS och att  han ville skicka upp en V2:a för att studera solens misstänkta ultravioletta utstrålning. Detta sa Hitlers hejdukar nej till, alla raketer skulle sändas för att terrorbomba London och andra städer i väst.

Kvarvarande V2:or togs efter kriget i förvar av USA och Ryssland, och i USA användes de för att utforska den nära rymden. Därför kunde amerikanerna med sina infångade  tyska raketpionjärer 1946 ta den första bilden av rymden ovan jordatmosfären. Bilden ser ut så här – tack till Lars Olefeldt, som fångat upp den:

Bilden togs 24 oktober 1946.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.