Nr 209 2012

Warning: is_executable(): open_basedir restriction in effect. File(/usr/local/bin/curl) is not within the allowed path(s): (/storage/content/76/235576/astb.se/:/storage/configuration/wrappers/76/235576/astb.se/:/tmp/) in /storage/content/76/235576/astb.se/public_html/cassiopeiabloggen/wp-includes/class-snoopy.php on line 208

Slottsparkens obsis i Malmö – vad hände sen?

Den eminente lokalhistorikern Bengt Liljenbergs bok Malmöskärvor – Tidsbilder från ett svunnet Malmö (Carlssons) bör läsas av flera käl. Ett av skälen: Att Bengt skriver om observatoriet i Slottsparken, som 1911 den Kockumanställde (= tobaksbolaget, inte båtbyggarna)  Lars Björkegren anlade på det som vi fortfarande kallar fågelön.

Liljenberg har grävt djupare än vad jag själv mäktat med och upptäckt att teleskopet 1916 monterades ner och såldes till den filantropiskt verksamma danska föreningen Fru Koncertmester Mathilde Marius Hansens Folkekoncerter i Søborg – Marius Hansen hade varit konsertmästare för Det kgl Kapel. En förening med folkupplysning a la ABF  på sitt program, inte bara musik.

- Vilken uppgift observatoriet kom att få där man man verkligen fråga sig, skriver Liljenberg.

Ja, det tarvar ett nytt grepp om spadtaget. och går man in på nätet och letar på "folkekoncerterne" i Søborg vid Gladsaxe utanför Köpenhamn visar det sig att här låg redan i början av 1900-talet ett litet men naggande gott privatobservatorium.

Hela historien har med Grundtvig-anda och folkbildningens tillväxt att göra innan detta blev en statlig och kommunal angelägenhet även i Danmark. Detta obsis låg på  Erik Bøghs Alle, och initiativen här la också  grunden till Gladsaxes första bibliotek. 

Sen 1904 låg alltså ett litet obsis på denna adress, som en entreprenör vid namn Møller inköpte på folkekoncerternes vägnar 1910 och som utvidgades 1914.

Typiskt bra bok

1916 kom som sagt Malmö-teleskopet hit till Observatoriet Astræa, det var det fjärde största i Köpenhamns-området. Søborg-institutionen, musikliv och astronomi i skön folkbildande förening, utvecklades allteftersom i en god ABF-anda och observatoriet kom på 20-talet att få ytterligare teleskop. Här bedrevs en missionerande verksamhet ungefär som vi själva i vår tid på TBO. Skolbarn hade gratis entré, vuxna fick betala 50 øre och det var öppet på stjärnklara onsdag- och lördagkvällar.

På 30-talet såldes egendomen och observatoriet revs, om jag har förstått saken rätt, efter en brand, vilket föranleder frågan: Vad hände sen med teleskopen? Gick de upp i rök?

PS.

För alla som intresserar sig för dansk kultur och lokalhistoria,. så finns här också ända sedan 1889 en Akademisk Boldklub!

Jag gillar klubbens slogan: "Hjerne & Hjerte".

Sidor av Patrick Moore (1)

Ingen påstår att Patrick Moore var en klädsnobb, allra minst han själv, men på en punkt var han konsekvent:
Han bar nästan alltid det engelska flyvapnet RAF:s slips! Kolla t ex bilderna på honom från IUAA:s Malmö-kongress på ASTB:s hemsida.

Ni ser inte många bilder på honom överhuvud taget utan den slipsen.

Fakta i målet är att Patrick  var navigatör på en Lancaster-bombare under andra världskriget – att navigera efter stjärnor var inget problem, om jag säger så – och han var bl a med om den massiva bombningen av Hamburg åren innan krigsslutet.

Slips med innehavare. Foto: BBC

ESO:s nysatsning

Tekniken går sin egen oumkullrunkeliga väg, så jag blev naturligtvis INTE konfunderad när jag läste onsdagens ESO-mess om "jätten med de 24 armarna", som ska undersöka galaxers barndom.

KMOS (K-band Multi-Object Spectrograph) kan observera infrarött ljus från 24 objekt på himlen samtidigt, ett unikt verktyg för astronomer.

Hela pressmeddelandet och bilder här.

Radioastronomin år 2049….

Vilket påminner om följande: Att en ung radioastronom från Australien, Lisa Harvey-Smith, har tittat i kristallkulan och  vågat sig på en profetia om hur den radioastronomiska sidan av kosmos utforskning kommer att se ut 2049, ett år då hon fyller 70.

Harvey-Smith
Utgångspunkten är förverkligandet av  SKA (Square Kilometre Array).

Tre utgångspunkter i hennes resonemang ser ut å här:

► Innovate with smart receivers, intelligent software, clever array design, advanced RFI moni-
toring and mitigation techniques
►  Saturate using larger collecting area, wide bandwidth, larger field-of-view, high time resolu-
tion, powerful computing and
►  Co-operate, through broader global science collaborations, leveraging existing resources and  utilising citizen science.

Harvey-Smith ser framför sig ett samverkande SKA-system baserat på hundra- och tusentals mindre, standardiserade skålar.

Begreppet citizen science i sammanhanget är mycket intressant, för dit har vi inte nått ännu inom radioastronomin. Eller är jag fel på det här också?

Billig men dyr hobby

Astronomin är en underbar hobby. Mjukvaran, det vill säga kosmos i sin helhet, är helt gratis. Hårdvaran kan däremot  bli hur dyr som helst!

Smart!

Hur den billiga tyngdkraften kan användas i stället för dyra batterier och bränslen framgår med all pedagogisk tydlighet av denna lilla  filmsnutt, som Lars Olefeldt hittat. Tack för den!

Kom inte och säg att tekniken inte är vår räddning. Det borde svenska skolideologer tänka på,

Just nu behöver vi fler duktiga ingenjörer än t ex unga snygga programledare i tv, som mer och mer lever upp till den gamla fördomsfulla devisen dum- och flumburk.

Snart dags!

Kommentarer inaktiverade.