Hoppa till innehåll

Nr 69 2010

Ännu en krasch på Jupiter

Något hände! Foto: Anthony Wesley

Tredje gången gillt i modern tid och andra gången för den i Australien verksamme amatörastronomen Anthony Welsey som sett en ny smäll på Jupiter.

Bilden kablades ut i går, och storyn berättas t ex här. Även PopAsts webb har relevant, uppdaterad  info.

Gasjätten i vårt planetsystem bombarderas med jämna mellanrum av asteroider, kometer och annat rymdsurplus. Kometen Shoemaker-Levy 9:s “seriekrock” i tacksam åminnelse – den smällen tillhör de stora ögonblicken, den ingår bland  förra århundradets 10 viktigaste astonomiska observationer. Väl jämförbar med upptäckten av universums expansion, supernovor, svarta hål och annat.

I fjor kunde Wesley se de mörka sviterna efter en krock, och nu har han och en filippinsk amatör dokumenterat en några sekunder lång direktträff. Den ljusa fläcken uppe till vänster.

Fjorsfläcken. Foto: HST

Notabelt är också att HST-forskarna precis släppt en rapport om fjorårskrocken 19 juli 2009, resultatet av en impact av en 500 meter stor asteroid. Eftersom gårdagens krock inte producerade nått synligt ärr i Jupiters atmosfår, bedöms föremålets storlek vare därefter. Alltså m/mindre.

Fjorårskrockens energi motsvarade några tusen  “standard nuclear bombs”.

Det är alltid kul när amatörastronomer är i farten och stressar proffsastronomerna. Ju fler teleskop vi riktar mot  planeterna, desto större är chansen till upptäckter som Wesleys.

Och när nyheterna kablas ut, riktas till och med HST om för att kolla vad det är frågan om.

Ockultationen – ett PS

Tiden för den sekundlånga  Roma-ockultationen av Delta Orph 8 juli är och förblir 21.57 UT (alltså 23.57 vår svenska sommartid), konfirmerar Niklas Henricon, TBO-chefen.

Alla fakta på TBO:s egen hemsida, som uppdateras allt eftersom.

Värdiga pristagare

Skål, Mr Wilson! Foto: ESO

Small is beautiful, men inom astronomin MÅSTE vi tänka stort. Inte minst när vi kommer in på temat teleskop, och därför var det förnämligt att det norska Kavli-priset – se förra bloggen – i (g)år gick till en trio astronomer, som inte bara är astronomer. De  är drivna tekniker och teoretiker i framkanten av utvecklingen av aktiv, adaptiv optik. Dessutom i högsta grad skapare av denna “framkant”.

Det är klart att man som EU-medborgare är extra stolt över åldermannen i sällskapet, den i Tyskland i dag verksamme britten Raymond Wilson, som tidigare i år även fått det europeiska Tycho Brahe-priset för sina optiska innovationer som dominerat den astronomiska  föreställningen de senaste två-tre årtiodena.

Tycho Brahe-priset utdelas i Lissabon samma septembervecka som Dr Wilson också ska befinna sig i Oslo för att ta emot  sin beskärda del av Kavli-priset!!! Han får klona sig.

Den  tiden är förbi då vi stod och gapade inför Mount Palomars femmeters helgjutna spegel. Nu är det andra doningar och  dimensioner som gäller, lättfotade speglar som delas upp i mindre delar och som samverkar;  pristagaren Roger Angel leker ju till och med med idéer om flytande speglar på ett månbaserat observatorium.

Knäföll aldrig Galilei?

Sedan Anna-Mi (Wendels) kommentar har jag letat som en tok på nätet och i min egna Galilei-böcker men inte hittat någon falsk efterhandskonstruktion på en knäböjande, bedjande Galileo Galilei.

Men jag har inte gett upp letandet.

Moderskeppet närmar sig!

Detta är ingen rättvis betraktelse, för jag är i högsta grad part i målet.  Men: Populär Astronomi, tidskriften alltså,  är moderskeppet i vår lilla svenska flotta av astronomitidningar, hus- och livorgan för Svenska Astronomiska Sällskapet – paraplyorganisationen för de flesta av våra regionala sällskap runt om i vårt avlåååånga Sverige.

Någon framgångsrik upplagespiral kan vi knappast skryta med, vi segar oss i bästa fall uppåt. Om alla intressenter, amatörer, proffs, fysiklärare, skolbibliotek, naturvetare i största allmänhet etc etc dragit åt samma håll, skulle upplagan för vår tidskrift ha varit några tusen ex till – det är den värd.

Robert Cumming gör ett jättejobb som PopAstredaktör, blandar och ger i nyhetsflödet och raggar skribenter och  dessutom annonser. Det är ett sisyfosjobb, naturligtvis, men angeläget.

7 juni ska vårt sommarnummer finnas i en pressbyrå nära dig;  gör vi inte det så klaga och klaga högt. På Pressbyrån, Centralen här i Malmö, finns massor av glassiga tidskrifter som Sky and Telecope, BBC:s Sky at Night, Astronomy m fl, och Populär Astronomi försvarar väl sin plats i hyllorna Jag kan inte verifiera det mera exakt, men min känsla är att vår avis plockas ner snabbare än de utländska tidskrifterna. Jag har glömt våra exponeringsvillkor – borde kunna det! – men en kvartalstidskrift bör ju faktiskt få visa upp sig några månader i taget.

Robert twittrade härom dan om nyaste numret. Hans “bildpuff” köper jag rakt upp och ner! Det finns massor av HÄPNAdsväckande material i tidningen.

Predika gärna tidskriftens blotta existens för vänner och bekantas bekanta.

2 kommentarer till “Nr 69 2010”

  1. Den 20 augusti klockan 18:22 UT var det dags för ännu en meteoroid som gav upphov till en ljusblixt på Jupiter, nu var det japanerna som höll sig framme. Denna typ av fenomen är nog mycket vanligare än vi tidigare kunnat drömma om!

  2. Pingback: Tweets that mention Nr 69 2010 « Cassiopeiabloggen -- Topsy.com

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.