Hoppa till innehåll

Nr 88 2010

  • av

Vad vet vi om Eris?

Foto: HST

En gång kallades den planetsystemets “tionde” planet, men tillsammans med Pluto fick  Eris (upptäckt 2005) vika ner sig och nöja sig med att klassas som  en dvärgplanet, en “plutoid” och en TNO (“Trans Neptunian Object”).

Eris är faktiskt större än Pluto, har en måne namnad till  Dysnomia, dess bana runt solen  är starkt excentrisk  och det tar nästan 600 jordår för Eris att göra ett varv runt solen.

Eris är den största himlakroppen i sol- och planetsystemet som hittats sen 1846, då Neptunus upptäcktes.

Eris ligger tre ggr längre ut i planetvärlden än Pluto och ytan består huvudsakligen av metan i isform.

Vi vet inte särskilt mycket om Eris, dess rotationsperiod t ex, men det är tänkbart att vi får veta mer kommande  dagar, eftersom det med start i dag i tråkstaden Philadelphia, USA, fram till 1 juli arrangeras en konferens på temat  “TNO 2010 – Dynamical and Physical properties of Trans-Neptunian Objects”. Det vi hittills vet har mest utforskats via HST och Keck-teleskopen på Hawaii.

Massor av föredrag och rapporter står på programmet. Alla ockultationsintresserade väntar med spänning på Amanda Gulbis, South African Astronomical Observatory, som ska prata över ämnet “Studying Trans-Neptunian Objects via Stellar Occultations: Ground-Based and Air-Based with SOFIA”.

Eyiafjallajökull som bokmärke…

Pytteartiklar från Island nådde oss snabbt. Foto: Reuters

Hört talas om tefra? NE, alltså Nationalencyklopedin, har följande att säga:

tefra
tefra [te:´f-], pyroklastiskt material, fasta partiklar och smält material som kastas upp ur en vulkankrater i samband med explosionsartade utbrott och som sedan sprids i vindriktningen och faller ned mot marken.

Detta tefra från Island och Eyiafjallajökull dokumenterades redan i mitten av april i år på taket till Köpenhamns Institut for Geografi och Geologi, framgår ur en artikel i helgens Weekend Avisen. Dessa glasaktiga partiklar är pyttesmå (mindre än 0,001 mm), och de finns i mängd runt omkring oss utan att vi tänker på det. Ju mindre de är, desto längre hänger de kvar i atmosfären. Och de utgör när de landar  en viktig tidsmätare, ett geologiskt bokmärke. Och som sådan användbart i massor av vetenskapliga sammanhang.

Framtidens geologer kommer att ha stor glädje av Islands-smällen 2010.

Ett höjdar-obsis för amatörer

Från Ven hälsar Tycho Brahe-guiden Anders Nyholm, vår vice  ordförande i ASTB, att härom dan var Gösta Gahm med sällskap på museet. Men inte bara det. Anders läste i  förra bloggen om Sphinx-observatoriet i Alperna, som bräcker La Palma i höjd över havet med mer än 1 km.

Anders:

– Ett amatörobservatorium som jag gillar, och som också ligger i bergslandskap, är det som finns i Liechtenstein. Jag gläds
åt att det heter Sternwarte Cassiopeia. Vi borde anta det som vänobsis till TBO.

Idén med vänobservatorier är inte alls dum. Vi borde ha det som en punkt på dagordningen vid nästa styrelsemöte i ASTB! Jag tänker på vårt “antipodiska” observatorium i Nya Zealand, t ex.

Sternwarte Cassiopeia drivs, vad jag förstår, efter ungefär samma principer som vårt TBO. Dessutom med ungefär samma instrumentering. Öppet för allmänheten är det, satsning sker på barn etc etc. Plus, förstås, finns här ett litet “Kleinplanetarium”, vilket vi i Malmö/Oxie bara drömmer om. Men kanske en vackrare dag så..

Och så var det Buzz Aldrin…

… som sa till kollegan Neil Armstrong när de tog en lunchpaus ombord på Apollo 11:s månlandare på Stillhetens hav 1969:

– Käket här på månen är förstklassigt. Men stället saknar ju helt atmosfär.

Oljeläckan sedd uppifrån

25 juni, midsommarafton, såg det så här jävligt ut i Mexikanska golfen.

NASA image by Jeff Schmaltz, MODIS Rapid Response Team. Caption by Michon Scott.

NASA:s satelliter Aqua och Terra håller koll på katastrofen. MODIS som i The Moderate Resolution Imaging Spectroradiometer på Terra-satelliten tog bilden, där vi kan se oljan lysa som vita och grå “moln” på havsytan.

Golfen brukar på dagtid blänka i vacker blå färg.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.