Kvistaberg då och nu:
Nostalgiska fynd i det astronomiska arkivet
Då och då dyker det upp "rara" bilder ur ens liv, och på W-bloggen är vi glada över att påminnas om ett och annat i ett avlägset förflutet.
☛ Denna bild är från 1964, vi befinner oss vid Kvistabergs stora nybyggda Schmidtteleskop. T v står professorn Åke Wallenquist, som var en hängiven vän av unga Malmö, i mitten en ung kommande redaktör och t h dåvarande astronomiaktivisten Ants Sander.
☛ Schmidtteleskopet var en av sin tids bjässar men bjässen blev överspelad när ESO-observatorierna kom på plats.
☛ I dag vårdar kommunen Upplands-Bro grannlaga både byggnader och område, men jag minns också hur upprörd Åke var över att Bro kommun lät dra nya elledningar nära observatoriet – vilket störde de känsliga fotoelektriska mätningsmöjligheterna.
☛ Åke Wallenquist var en varm supporter av unga amatörastronomer och hoppades väl att några av oss iaf skulle bli yrkesforskare. Detta kom att stämma i fallen Leif Andersson och Bertil Pettersson.
☛ Åke gästade oss i Tycho Brahe-sällskapet långt in på ålderns höst, och in i det sista sysslade han med populärvetenskap, vilket av en del finkänsliga kolleger sågs över axeln.
☛ När vårt nybyggda obsis stod på plats i Oxie kom lådor med böcker från Åke. Några av böckerna blev tyvärr lågornas rov vid den anlagda branden på 70-talet.
☛ Ytterligare några bilder med Bertil Pettersson som avsändare:
Och här syns vi i Uppsala – bilen t h och nummerskylten antyder att det gått några år…
☛ Kvistaberg i dag?
☛ Upplands-Bro, kommunen, är numera huvudman och framtiden för hela området med kupolbyggnader, den stora villan och omgivande mark har diskuterats så sent som i år i ett ambitiöst projekt kallat "Vision Kvistaberg".
Beslutsprocessen rullar på, och Kvistaberg, som ju från början ägdes av konstnären och amatörastronomen Nils Tamm och donerades av denne till Uppsala universitet, lär förvandlas till en naturskön kulturoas och mötesplats för kommunmedborgarna.
Claës Tamm, anhörig till Nils Tamm, hoppades i sin remiss tidigare i år att Nils Tamms eget konstnärsskap inte ska glömmas bort utan beredas plats och uppmärksammas i den herrgårdsliknande villan.
Stoftet efter Nils Tamm ligger f ö inmurat i den gamla observatoriebyggnadens vägg, Tamms obsis som uppfördes 1918-19 med en förnämlig refraktor. Övertecknad kommer ihåg ett första besök där på 60-talets början, en solvarm dag och träet inuti kupolen riktigt doftade sommar.
Jorden och månen sedd från Juno-sonden
NASA:s Juno-expedition har fångar jordklotets och månens vandringar runt varandra i denna kortfilm. Bilderna är från 9 oktober i år.
Jupiter-månens duschkabin
Om du inte är nöjd med TT:s nyhet i dag (14.12.2013), kan du läsa direkt ESA/NASA/HSTs rapport här.
ISON överlevde som – mynt
Christian Vestergaard har hittat en historia om kometen ISON från tysk horisont: En myntfirma har låtit trycka upp en silverdaler.
– Firman har tryckt upp en serie mynt där kometen förstorats upp till helt osannolika proportioner. Priset ligger på 44 Euro, berättar CV.
Jag har kollat lite grand och upptäckt det var ett politiskt initiativ från början i Hamburg av Hansastadens finansminister och att medaljen/myntet tycks ha med Hamburgs planetarium att göra men präglats av stans officiella myntkabinett. Så projektet är grundligt tyskt genomtänkt, även om kometen floppade (vilket kan diskuteras).
.
Ny magisk optikteknik
Kompisen Håkan Barregård, en av våra mest(aste) elektrokompetenta och tekniska experter i ASTB-communityn, undrar om denna story kan stämma:
http://www.darpa.mil/NewsEvents/Releases/2013/12/05.aspx
Håkan är en klurig fan. Det är klart att det stämmer med denna så kallade "membranoptik"!
DARPA verkar, om jag förstår hemsidan rätt, vara ett amerikanskt försvarsföretag, och då gäller som vanligt den gamla erfarenheten: Inget ont som inte har nått gott med sig. Kanske till och med MYCKET gott! Ett 20-meters rymdteleskop kan se – jämförelsevis – ut så här:
Kung Oscar hyllade Tycho
1901 besökte Oscar II Ven/Hven för att jaga kaniner och för att granska Tycho Brahes då tillfälligtvis utgrävda Ven-rester, som kommit i dagen i samband med 300-årsminnet av Ven-astronomens död i Prag. Bl a påpekades att en byst i trä ska ha stått i St Ibb:s kyrka och att en insamling skulle ske för en bronsavgjutning.
* Var finns denna träskiss idag?
* Vad hände med insamlingen?
Jag är lätt ställd och ska läsa på, men just nu är det fler ? än !
Bysten såg i alla fall ut så här 1901 i Hvar Åttonde Dag:
☀ Det journalistiska materialet finns återgivet i Hvar Åttonde Dags Ven-nummer 1901, som finns på nätet. Det är mycket roligt att läsa och ta del av och bildmaterialet är sannerligen tidstroget. Leve kung Oscar!
☀ Från 1901 är också bysten av Tycho som i dag står utanför institutionen i Lund, gjord av professor Vilhelm Bissen, men den har väl inget med S:t Ibb-bysten att göra? Jag känner i alla fall inte igen halskedjan och mycket annat på Tycho.
☀ I källorna påstås att S:t Ibb-versionen har med 1846-jubileet att göra (300 år efter TB:s födelse).
☀ Vad tror kompisarna inom vår historiska klubb??? Det undras.
Kinas landmåning
Det är klart att jag är imponerad som alla andra över att Kina både kan landa på månen med en farkost och dessutom hålla Nordkoreas unge diktator under armarna. En äkta "double". Men nu är det månen det handlar om (bilden nånstans från nätet):
Bakom ryggen på Kometen…
.. kan/kunde vad som helst hända. Faran med att kika för mycket på kometer utredde den elake engelske karikatyrtecknaren Thomas Rowlandson redan 1811. Den gamles kikande är ju…
.. berömligt, men vad händer bakom ryggen på honom? Den unga frun verkar ha helt andra intressen…
… vilket framstår med all tydlighet när vi ser teckningen i sin helhet:
Strunta i färgsättningen – ta till er budskapet!