Hjälp forskarna studera M 83
Ännu ett astronomisk medborgarprojekt ("citizen science") är på gång :
✔ Uppgiften för STAR DATE: M83 är att fastställa åldern för 3000 stjärnhopar i M83, en spiralgalax som ligger ungefär 15 miljoner ljusår bort.
✔ Amatörforskarna får lära sig hur det går till genom att studera väteemission, stjärnornas storlekar, hoparnas färger m m – allt ger bidrag till de efterlysta åldersbestämningarna. Av bara farten kommer nebulosor, supernovoarester etc också i dagen, är det tänkt.
✔ Projektet är ett resultat av samverkan mellan Hubble Space Telescope-organisationen och Zooniverse, och alla relevanta fakta kommer att finnas här: http://www.projectstardate.org
✔ Exakta detaljer avslöjas på ovanstående sajt 13 januari.
ASTB:s hemsida hedrar minnet av Rune Fogelquist
På vår egen ASTB-sida minns vi Rune Fogelquist, som dog förra veckan 89 år gammal
Han hedras på flera av våra bästa sajter: popast.nu t ex men också hos Johan Kärnfelt och på hemsidan för Mariestads Astronomiska Klubb.
Svensk geolog uppmärksammad av AAS
USA är och förblir den ledande astronomimakten jämte vår sameuropeiska ESO-gigant, och varje gång AAS (American Astronomical Association) har sina möten sprutar det ut stora och smärre nyheter. En del saker utanför allfarvägen fascinerar alltid mig, t ex att inom den historiska grupperingen lagts fram en rapport med föredragstiteln "The Carbon Dioxide Concentration in Earth’s atmosphere and Its Possible Influence on the Temperature at the Surface – as discussed in Sweden in 1894-96".
Det är Lee Anne M. Willson, veteranastronom knuten till Iowa State University, som fascinerats av geologen Arvid Högbom som 15 november 1894 inför Kemissamfundet i Uppsala med Svante Arrhenius diskuterade hur koncentrationen av ökad koldioxid i atmosfären kunde påverka yttemperaturen på jorden.
Arrhenius fortsatte tänka i samma spår framöver och hans och Högboms idéer känns inte direkt obsoleta.
Kolsvart asteroid hittad
NASA-sonden NEOWISE (Near-Earth Object Wide-field Infrared Survey Explorer) har vaknat upp ur sin slummer och börjat leverera data direkt. Senaste fyndet utgörs av asteroiden 2013 YP139, som upptäcktes 29 december 2013. (KLICKA gärna upp bilden!)
Asteroiden ligger 43 miljoner km från oss och beräknas vara cirka 650 m tvärsöver och ovanligt mörk, dessutom. Den lyser i infrarött ungefär som ett stycke kol.
Mångalen
Fullmånen är bäst på vintern, därför att då är den högst på himlavalvet och uppe länge, vet Lars Olefeldt. Och bevisar sin månvurm med en liten pedagogisk filmsnutt.
Astronomiskt mode 1874
Punch, den gamla brittiska humortidskriften som tyvärr inte finns längre, publicerade på 1800-talet flera teckningar med astronomiskt innehåll men även en del roliga astronomporträtt.
Denna kommentar av hattmodets och hårmodets astronomiska koppling stod publicerad 1874. Snyggt örhänge har hon också, Berenike,
Varför just 1874?
Min misstanke: Vid den här tiden diskuterades världens största refraktor, 26-tummaren (66 cm) i Washington som byggts av teleskopfirman Clark (pappa och son) för Naval Observatorys räkning och som tagits i bruk 1873. Det teleskopet kom att förbli refraktordominanten ett bra tag.