Alarm!!!:
Ny supernova i M82
Jag bygger om tidigare W-blogg, ni som läst mig tidigare i dag, och noterar att det kommer att ramla in massor av ny info, men här är vad jag vet i kväll 22.1: Ännu en supernova, av typen SN Ia, har alltså briserat i M82 och upptar just nu Palomar Transient-fabrikens intresse.
Expansionshastigheter på 20 000 km/s har noterats.
Apparenta magnituden är lite osäker, det sägs att när Palomars 48-tums Schmidt fotograferade stjärnsmällen i går så saturerades stjärnavbildningen direkt.
PS1.
Onsdag eftermiddag 22.1 fick jag mail från kompisen Christian Vestergaard som i sin tur på Paul Sutherlands Skymania-sajt sett denna bild av Robin Scagell i New Mexico (150 mm refraktor, datum 22 januari kl 11.13 UT, 300 sek exponering)
Magnitud runt 11 tror vi.
PS2.
Massor av fyllig info på popast.nu-sajten och astronet.se likaså (med svensk bild).
Position, jämförelsestjärnor m m på astronet-sajten ovan meddelade av Gustav Holmberg.
Det enda som gäller nu är önskan om – clear skies.!?!
PS3.
Ytterligare en KLICKBART slagkraftig bild från M82 finns här:
Månen – ett varv till
Thomas Karlsson, flitigt verksam som amatörastronom från Varbergs horisont (variabla stjärnor m m), hänger på Anders Nyholm och berättar följande:
"Jag blev inspirerad av Anders Nyholms beräkning i förrförra Cassiopeiabloggen om datum för den minsta fullmånen. 2007 gjorde jag ett rätt avancerat efemeridprogram (se http://www.orbisol.se för mer detaljer) som direkt integrerar rörelselagarna från Newton och Einstein för att beräkna positionerna för de större himlakropparna i solsystemet.
Jag drog igång det på nytt för att se vilka datum jag fick för när fullmånen beräknas vara minst och störst mellan år 1000-3000. Förutom fullmånen år 1021 fick jag samma datum som Anders, men i en annan ordning. Min 11-i-topp lista blev:
2377-01-25
2154-12-19
2499-12-17
2014-01-16
2722-01-24
1039-12-03
2032-01-27
2862-12-27
1669-01-17
2517-12-29
1021-11-22
De datum för den största "supermånen", då fullmånen är som närmast jorden för år 1000-3000 beräknades till:
2257-01-01
1912-01-04
2620-01-11
1141-12-15
2275-01-12
2601-12-31
2965-01-08
1566–12-26
1893-12-23
1930-01-14
Ordningen på dessa listor, oavsett vem som gör beräkningen, får nog tas med en nypa salt då det bara ett par km skillnad i avstånd mellan de olika datumen och totalt 20 repektive 35 km skillnad mellan 1:a och 10:e datum.
Jag skulle gissa att osäkerheten i månens position mellan de bästa "månteorierna" på 1000 år blir större än så."
Peter Linde i Forskning & Framsteg
Vår ordförande Peter Linde har skrivit den inledande artikel i F&F:s temanummer nr 1 2014 om liv i universum. Peter summerar vad vi vet och vad som kan vänta oss. Det kan aldrig nog slås fast att HITTILLS har vi inte sett och hört något från en kamratcivilisation där ute.
Peter avrundar med att berätta om den amerikanska astronomen Jill Tarter:
"Hon påpekar att även om vi kanske aldrig kommer i kontakt med utomjordingar, så skulle en enda intelligent signal innebära att vi inte är ensamma. Och hoppet om att vi själva skulle kunna bli en gammal civilisation skulle växa…"
Rosetta har börjat jobba
Sedan ESA:s Rosetta-sond väckts upp för att sikta in sig mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko, är det följande datum som gäller:
11 november mjuklandar instrumentet Philae på kometen för att börja ta prover, och Rosetta kommer därefter att bevaka och kartlägga, mäta och väga kometen i minst ett år.
Första bilderna från kometen lär ramla in nån gång i vår.
VLT synar Lagunnebulosan
Kartläggningsteleskopet VST (VLT Survey Telescope) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile har tagit den här nya och djupt detaljerade bilden av Lagunnebulosan. I detta vidsträckta moln av gas och stoft bildas intensivt ljusstarka unga stjärnor, och här finns även flera unga stjärnhopar.
Bilden – KLICKA upp den – är bara en liten del av en av de nu pågående elva allmänt tillgängliga kartläggningarna av himlen med ESO-teleskop. Tillsammans förser de världens astronomer med ett enormt arv av offentlig data.
Lagunnebulosan är ett spännande objekt omkring 5000 ljusår bort från oss i stjärnbilden Skytten. Den är även känd som Messier 8, och är ett enormt moln på 100 ljusår tvärsöver.
Motsatta besked
– Hur orolig ska jag vara?, undrar Lars Olefeldt.
Först skakas han av nyheterna om klimatforskarnas alarmeande rapporter om jordens uppvärmning, sen kommer uppgifter om en ny istid.
Och inte bara det:
I ett tv-program härom kvällen diskuterades solaktiviteten och vad solvindarna kan ställa till med. Det programmet hade knappt hunnit sändas förrän astronomer påpekar att solen är ovanligt lugn…
Var skeptisk mot alla visselblåsare!, lyder mitt råd. I den mån man kan ska man kolla källorna, de innehåller alltid fler "if:s" och "?" än vad den gängse nyhetsförmedlingen vill kännas vid. Fråga mig, jag vet.
Appornas planet
Tack till Lars Olefeldt, som – som vanligt – även hittat en massa roligheter på nätet. Som denna teckning på temat "Planet of the Apps", skapad av Dan Piraro.
Det finns mängder av roligheter på temat "Appor" på nätet, det är bara till att googla och surfa och skratta.
Mr Piraro (f 1958) driver sajten Bizarro. En av de bästa humorsajterna på nätet.