Hoppa till innehåll

Nr 82 2018

  • av

Eva Dagnegård rapporterar från en fantastisk utställning:

"Månen – fra den indre verden til det ydre rum"

Detta är titeln på en utställning som nu visas på Danmarks konstmuseum Louisiana fram till 20 januari nästa år. Det är en påkostad och mångfacetterad presentation av månen genom konst, kultur, historia och vetenskap. Tidsmässigt sträcker den sig från 1400-talets renässans fram till nutid, med glimtar in i framtiden. Jag vill lova att här finns något för alla, oavsett intresse; själv blev jag fångad av det mesta.

* På väg in ser jag äldre bilder föreställande fantasifulla sätt att ta sig till månen, något som man väl drömt om i tusentals år. I kontrast till dessa bilder hänger ett stort foto av Buzz Aldrins fotavtryck på månen som tydligt säger: ”Vi lyckades!” Och nästa år är det 50-årsjubileum.

* På avstånd hörs tonerna av Beethovens Månskenssonat men jag känner inte riktigt igen den. Det får sin förklaring. Ett självspelande piano spelar bara de toner som kom i retur efter att konstnären Katie Paterson skickat sonaten till månen i form av morsekod. En del toner kom aldrig tillbaka.

2-melies

* Väl inne i en av salarna fångas jag av en stumfilm av Georges Méliès (1902), ”Le voyage dans la Lune”. Där skjuts en bemannad kapsel iväg till månen med en stor kanon. Denna underhållande film var sensationell på sin tid med många illusoriska effekter och kan jämföras med dagens Star Wars. Originalfilmen är svartvit men några kopior kolorerades i efterhand. Femton minuter lång rullar den här nonstop till mycket nöje.

* Utställningen bjuder på en mångfald av konstverk från olika epoker och genrer. Månbelysta landskap i olja från 1800-talets romantik får sin motpol av nutida månskensfotografier av Darren Almond. Verk av 1900-talskonstnärer som Max Ernst och Salvador Dalí bekräftar att månen fortsatt påverka fantasin trots vetenskapliga framsteg. En ikonbild av Remedios Varo (1945) föreställer ett underligt fordon som hon kanske tänkt sig rulla fram på månen i ett drömscenario.

galuzzo

 

* Litografier av Leopoldo Galuzzos visar luftskepp med resenärer till månen och bördiga månlandskap befolkade med originella varelser. Han inspirerades av en serie bluffartiklar i New York Sun 1835 där astronomen Sir John Herschel helt felaktigt angavs som källa.

* Vetenskap och historia dominerar i början av utställningen. Väl skyddade under montrarnas glas presenteras flera oersättliga originalverk som väcker min beundran. Här finns Galileis bok ”Sidereus Nuncius” (1610) och hans handskrivna manuskript till denna, illustrerad med detaljrika akvareller. En bit bort ligger Tycho Brahes anteckningar från 1590-talet och en bok (1675) av den persiske astronomen Abd al-Rahmal al-Sufi som återger en arabisk stjärnbildskatalog från 964 som i sin tur bygger på arbeten från antiken.

4-galilei

* Med teleskopets hjälp blev 1600-talets observationer noggrannare och resulterade i många kopparstick och teckningar över månen, månkartor började framställas och selenografin föddes. Här visas många sådana verk, bland annat van Langrens månkarta från 1645, som kom att räknas som den första geologiska kartan över månen. Vidare ses en stor månkarta i fyra delar, utgiven av Beer & von Mädler 1834. Den användes av astronauten i Jules Vernes roman ”Resan till månen” och följde dessutom med i bokens engelska utgåva 1876.

6-daguerre

 

* En tidig fotografisk teknik användes av de amerikanska herrarna Whipple & Bond på 1800-talet. De framställde daguerreotyper av månen med hög kvalitet och detaljrikedom. En av dem ligger här till beskådan, monterad bakom glas i ett sammetsklätt etui – en dyrgrip från 1851. Längre bort syns August Strindbergs s.k. celestografier som han skapade 1894 genom att lägga ut fotografiska plåtar i det fria och låta stjärnhimlen exponera sig på dem – med diskutabelt resultat.

* Teknikens framsteg inom fotografin åskådliggörs tydligt på en vägg med bakbelysta bilder av månen. Några av dem är sammansatta av tusentals fotografier och har en otrolig detaljrikedom. I ett annat rum fylls väggarna upp av stora, imponerande rymdfotografier tagna med Hubbleteleskopet.

7-astronaut

 

* Månlandningen 1969 representeras med färgfotografier från den historiska händelsen och därtill en tidsenlig rymddräkt. Scener ur Stanley Kubricks film ”2001–Ett rymdäventyr” spelas upp på väggen intill Robert Rauschenbergs litografier ur serien ”Stoned Moon” (1970) som baserades på NASAs fotografier. Besökare sitter i kö för att se resan ”To the moon” av Laurie Anderson – en nygjord VR-film (virtual reality) som ska upplevas genom specialglasögon.

* I den senare delen av utställningen blandas framtidsvisioner av såväl teknik som konst. Här kan beskådas modeller av iglooliknande månstationer, avsedda att 3D-printas på plats, och konstinstallationer gjorda av tänkta framtida material. Vid det här laget är min hjärna ganska mättad av intryck och jag börjar tappa fokus. Men jag känner en god eftersmak av allt jag fått se och uppleva. Jag skulle gärna åka hit igen för att ta till mig fler detaljer.

* Lousianas folder om ”Månen” pryds med en bild av den första kvinnan på månen, hämtad från Fritz Langs stumfilm ”Frau im Mond” (1929). Det var fiction. Nu väntar vi bara på att det blir verklighet.

EVA DAGNEGÅRD (text och foto)

(Tittips från W-bloggen : KLICKA upp bilderna på din datorskärm så får du dem i stort format.)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.