Nr 42 2019

Under senare år har astronomer upptäckt tusentals planeter som kretsar kring andra stjärnor än solen. Vissa är små och steniga som jorden, medan andra är gasjättar som Jupiter. Man tror nu att planeter finns runt de flesta stjärnorna i universum och att en del av dem kan ha fysiska egenskaper som liknar jordens. Det gigantiska antalet stjärnor i universum, var och en med potential att härbärgera planeter, och förekomsten av prebiotiska föreningar i rymden, pekar på att liv verkligen kan finnas någon annanstans än här.

IAU ansvarar för att tilldela officiella beteckningar och namn på himlakroppar. Nu i samband med firandet av organisationens första 100 år vill IAU göra ett tydligt bidrag till att främja broderskap hos alla människor på global nivå. 

 

 

Vad ska stjärnan och planeten få heta? Bilden visar Sveriges exoplanet och dess värdstjärna som de kanske ser ut i verkligheten.​​​​ Ill: Rymdkonstnären Livia Pietrow

 

År 2015 ordnades den första NameExoWorlds-tävlingen, och 19 exoplaneter fick nya namn. Nu inom projektet IAU100 NameExoWorlds erbjuds alla världens länder chansen att namnge ett eget planetsystem bestående av en exoplanet och dess värdstjärna. Varje lands stjärna är synlig från det landet och tillräckligt ljusstark för att kunna ses genom ett mindre teleskop eller kikare. Detta är bara andra gången i historien som en tävling anordnas som leder fram till att stjärnor och exoplaneter får nya namn.

 

Sverige är ett av 70 länder som redan anmält sig till att organisera nationella kampanjer som ger allmänheten möjlighet att rösta. Syftet med tävlingen är att skapa medvetenhet om vår plats i universum och att reflektera över hur jorden skulle kunna uppfattas av en civilisation på en annan planet.

 

 – Det här spännande projektet bjuder in alla över hela jorden till att fundera över vår kollektiva plats i universum, och samtidigt uppmana till kreativitet och global samhörighet. NameExoWorlds påminner oss om att vi alla hör hemma under samma himmel, säger Debra Elmegreen, tillträdande president för IAU. 

 

 

 

IAU har tagit fram ett stort urval av välstuderade, bekräftade exoplaneter samt deras värdstjärnor. Varje land har nu tilldelats ett av dessa planetsystem, och i varje fall har hänsyn tagits till kopplingar till landet och till värdstjärnans synlighet från det landet.

De nationella tävlingarna kommer att genomföras mellan juni och november 2019. Efter slutgiltig validering av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen kommer de globala resultaten att meddelas i december 2019. De vinnande namnen kommer att användas fritt parallellt med den befintliga vetenskapliga beteckningarna, med erkännande för de personer som föreslog dem.

Sverige har tilldelats planeten som idag går under beteckningen HD 102956 b. Planeten är en så kallad het Jupiter med en omloppsperiod på 6,5 dagar runt en stjärna som är något tyngre och större än solen (dess massa uppskattas vara 1,68 gånger solens, dess diameter drygt 4 gånger solens). Systemet ligger cirka 400 ljusår bort i stjärnbilden Stora björnen. 

Den ligger i mitten av Karlavagnen, nära stjärnan Megrez. Karlavagnen är en så kallad asterism som består av de ljusaste stjärnorna i Stora björnen; på engelska är den känd som the Big Dipper. Från en mörk plats kan stjärnan ses med en bra fältkikare eller mindre teleskop. 

Planeten upptäcktes 2010 med hjälp av Keckteleskopet på Hawaii av ett forskarteam som leddes av den amerikanske astronomen John Johnson. 

 

 

Så hittar du HD 102956 bland stjärnorna i Karlavagnen. Stjärnan syns från en mörk plats i en bra fältkikare, och i det här fotografiet som togs av astrofotografen Tobias Forslund, Luleå. De andra ljusa stjärnornas namn är också utmärkta.

Så väljer vi namn för planeten och stjärnan:

* I varje deltagande land har en nationell kommitté utsetts av IAU:s nationella kontaktpersoner för utåtriktade kommunikation inom astronomi (IAU NOCs) för att genomföra tävlingen på nationell nivå. I varje land ansvarar en kommitté för att enligt en metod och riktlinjer som inrättats av IAU100 NameExoWorlds-styrelsen skapa förutsättningar för allmänhetens deltagande i tävlingen, sprida projektet i landet och upprätta ett röstsystem. 

I Sverige gäller följande:

* Från och med den 11 juni 2019 kan du föreslå namn för planeten och stjärnan. Du kan lämna ditt förslag på hemsidan www.rymdaret.se/exoplanet.

* För att kunna nominera bör du vara boende i Sverige. När du registrerar ett förslag lämnar du också en epostadress där du kan kontaktas. 

* Namnförslag måste följa IAU:s regler för namn för himlakroppar. Namnen bör vara namn på saker, människor, eller platser med långvarig kulturell, historisk eller geografisk betydelse. * Namnen får gärna knyta till stjärnbilden Stora björnen eller till Karlavagnen. Då 2019 är FN:s internationella år för urfolksspråk uppmuntras samisktalande att skicka in förslag på samiska.

* Ett förslag ska bestå av två namn, ett för planeten och ett för stjärnan. Namnen ska höra samman och ska gärna väljas så att fler kan läggas till i framtiden om fler himlakroppar i systemet upptäcks. 

Tips och regler för att välja bra namn

* Namnen bör vara mellan 4 and 16 tecken, gärna ett enda ord

* Namnen ska gå att uttala på något språk

* Namnen ska inte väcka anstöt

* Namnen ska inte vara samma som eller ligga för nära namn för befintliga astronomiska objekt 

* Namnen ska inte vara 

• främst eller endast av kommersiell art
• namn på individer, platser eller händelser som främst är kända för politiska, militära eller religiösa aktiviteter
• namn på människor som dött under de senaste 100 åren 
• namn på levande individer
• namn på organisationer med kopplingar till urvalet 
• namn på husdjur
• påhittade namn (dvs nya eller uppfunna)
• akronymer eller bokstavsförkortningar
• namn i vilka siffror eller interpunktioner ingår (accenter godtas)
• namn som är främst kända som varumärken 

Mer om urvalet 

* Planetsystemen som valts ut består av planeter som kretsar runt stjärnor som kan observeras med ett litet teleskop från samma breddgrad som huvudstaden i varje land. Här finns ofta en länk till det tilldelade landet, till exempel de teleskopen som använts för att upptäcka planeten, eller forskarna som är involverade i upptäckten av planeten.

* Ju tidigare en planet upptäckts desto säkrare kan vi vara att den verkligen finns. Av detta skäl består urvalet huvudsakligen av exoplaneter som avslöjades under de två första decennierna efter upptäckten av de första exoplaneterna. Värdstjärnorna är allmänt för ljussvaga för att se med blotta ögat (magnitud mellan 6 och 12). Planeterna har upptäckts via antingen Dopplerspektroskopi (radialhastighetsmetoden) eller passagemetoden (transitmetoden). Alla har upptäckts med markbaserade teleskop. Planeterna är alla sannolikt gasjättar som liknar Jupiter och Saturnus, med beräknade massor som motsvarar mellan en tiondels Jupitermassa upp till fem gånger Jupiters massa.

* För att alla länder ska få liknande villkor består alla dessa system av en enskild stjärna med endast en känd planet som kretsar kring den. Det är möjligt att det runt dessa stjärnor kretsar ytterligare planeter som kan upptäckas i framtiden.

 

Mer om IAU och jubileumsåret 2019

* Sedan den grundades 1919 är IAU världens största internationella organisation för yrkesastronomer. Idag samlar IAU fler än 13 500 yrkesastronomer från över 100 länder i hela världen. Dess uppgift är att genom internationellt samarbete främja och skydda astronomin i alla dess aspekter, inklusive forskning, kommunikation, utbildning och utveckling. IAU är den internationellt erkända myndigheten för att tilldela namn för till himlakroppar och detaljer på deras ytor. 

* Namntävlingen koordineras av en kommitté som utsetts av IAU:s nationella kontaktperson för astronomisk outreach i Sverige.

* År 2019 firas flera rymdrelaterade jubileer i Sverige. Utöver IAU:s hundraårsfirande firar även Svenska astronomiska sällskapet 100 år, och det är 50 år sedan den första månlandningen. För mer om hur du kan fira “superrymdåret” 2019, se hemsidan rymdaret.se, som är ett samarbete mellan Föreningen Christer Fuglesang Space Center, IAU:s nationella kontaktpersoner för astronomisk outreach i Sverige och med stöd av bland andra Rymdstyrelsen, Svenska astronomiska sällskapet, Astronomisk ungdom och Sveriges ingenjörer.