Märkliga teleskopsdelar – hur löser vi gåtan?
Tack till Johannes Stolt, aktivist i Borås Astronomisällskap, som sänt över några bilder på teleskopdelar han haft på vinden i trettio år. Vad föreställer de och vad har de använts till?
Jag mer än bara tycker mig se RA- och Decl-delar, enkelt, men räcker det? Är det delar till en motoriserad teleskoptub vi ser eller t ex en heliometer?
Detta är verkligen intressant och alla instrumenttokar i vår community inbjuds att delta i gåtans lösning. Jag hoppar vi får se resultat så småningom.
Inom ASTB har vi fortfarande ett ouppklarat mysterium med ASTB-grundaren A T Hellgrens teleskopdelar, som vi inspekterade på en vind i Kvarnby, Malmö, för några år sedan. Kolla tidigare W-bloggar
Förr eller senare kommer alla polletter att falla på plats.
Nytt visitkort på gång: "Fil Dr Nyholm"
I höst blir vår tidigare vice ordförande Anders Nyholm fil dr på sin specialitet, supernovor. Avhandlingen finslipas i skrivande ögonblicvk.
Den senaste vetenskapsrapporten från Anders återfinns här, en rapport i vilken Anders och hans team diskuterar två sorter av supersmällar Type IIn (SNe IIn), den ena med en snabb ljusstyrkeökning, den andra med en långsammare uppgång till max 20±8 (20 +/-8 d, 50+/-15 d). Vad beror det på? Avhandlingen ger svar.
Odin sätter svenskt rymdrekord
Härom dagen gjorde den svenska satelliten sitt 100 000:e varv runt jorden, tipsar Jesper Sollerman via Rymdstyrelsen.
Odin utforskar bl a ozonlagret över Sydpolen och var tänkt att arbeta i två år med projektet. Nu är satelliten inne på sitt 18:e år!