Nr 44 2019

 

Märkliga teleskopsdelar – hur löser vi gåtan?

Tack till Johannes Stolt, aktivist i Borås Astronomisällskap, som sänt över några bilder på teleskopdelar han haft på vinden i trettio år. Vad föreställer de och vad har de använts till?

Jag mer än bara tycker mig se RA- och Decl-delar, enkelt, men räcker det? Är det delar till en motoriserad teleskoptub vi ser eller t ex en heliometer?

- Det har stått oanvänt och halvt undangömt/glömt sen jag blev medlem på 90-talet. Jag misstänker att det hamnade hos föreningen i samband med donationen från Emil Jerlov på 70/80-talet, mailar Johannes.
Emil Jerlov är en klassisker hos oss inom Tycho Brahe-sällskapet, han skrev artiklar i årsboken Cassiopeia och hans observatorium i Göingeskogarna är legendariskt.
Tack till Johannes för denna sajt.
Nedan följer  trio bilder på Johannes märkliga instrument – hjälp oss lösa problemet med dess funkltioner:
image2 (6)
 
image1 (12)
 
Instrument i samlingen

Detta är  verkligen intressant och alla instrumenttokar i vår community inbjuds att delta i gåtans lösning. Jag hoppar vi får se resultat så småningom.

Inom ASTB har vi fortfarande ett ouppklarat mysterium med ASTB-grundaren A T Hellgrens teleskopdelar, som vi inspekterade på en vind i Kvarnby, Malmö, för några år sedan. Kolla tidigare W-bloggar

Förr eller senare kommer alla polletter att falla på plats.

Nytt visitkort på gång: "Fil Dr Nyholm"

I höst blir vår tidigare vice ordförande Anders Nyholm fil dr på sin specialitet, supernovor. Avhandlingen finslipas i skrivande ögonblicvk.

Den senaste vetenskapsrapporten från Anders återfinns här, en rapport i vilken Anders och hans team diskuterar två sorter av supersmällar Type IIn (SNe IIn), den ena med en snabb ljusstyrkeökning, den andra med en långsammare uppgång till max 20±8 (20 +/-8 d, 50+/-15 d). Vad beror det på? Avhandlingen ger svar.

Odin sätter svenskt rymdrekord

Härom dagen gjorde den svenska satelliten sitt 100 000:e varv runt jorden, tipsar Jesper Sollerman via Rymdstyrelsen.

Odin utforskar bl a ozonlagret över Sydpolen och var tänkt att arbeta i två år med projektet. Nu är satelliten inne på sitt 18:e år!

Kommentarer inaktiverade.