Kepler tar pulsen på röda jättar!
Kepler-sonden har inte bara gett oss en strid ström av data om misstänkta exoplaneter – sondens instrument är så finkalibriga att de också kan detektera “stjärnbävningar”, oscillationer, som hjälper astronomerna att extremt noga mäta och väga röda jättars inre.
Kepler Astroseismic Science Consortium består av 400 astronomer världen över, och en av de ledande i teamet är den danske Århus-astronomen Hans Kjeldsen. Teamet har redan fångat in och datafört 1000 röda jättar, och målet är förstås att kunna göra vettiga prognoser för vad som väntar när solen går in i detta stadium om ett antal miljarder år. 6 miljrder år, för att vara exakt.
Astroseismologi är i dag ett fenomen på väg upp i forskarsamhällets kollektiva medvetande, om jag säger så; astronomerna har lärt sig dokumentera svängningarna i stjärnatmosfärerna och sen transponera över det till vanligt ljud för oss.
– We can say Kepler is listening to thousands of musicians in the sky, sa Daniel Huber, forskarstuderande på Univesity of Sydney här om dan – det är David som sammanställt denna annorlunda “stjärnsymfoni”. Lyssna in och njut!
Precis som seismologer på jorden kan utreda klotets inre sammansättning genom att följa vibrationern från jordskalven, kan astroseismologena avgöra hur t ex en röd jätte ser ut inuti. Bara ett exempel:
* KIC 11026764 är dubbelt så stor som solen.
* Stjärnans oscillationer avslöjar att den är 5,94 miljarder år gammal.
* Väte fusioneras i atmosfären – kärnan är starkt heliumanrikad.
Ljudvågorna i stjärnorna transporteras upp genom stjärnatmosfärerna, där Kepler-sonderna direkt ser det som extremt små ljusförändringar. Stora stjärnor visar sig ha låga toner, de inte fullt så stora högre toner.
Universe Today har en bra sammanfattning, byggd på en presskonf i går.
PS i efterhand (31.10.2010):
Den mest korrekta beskrivningen av Kepler-seismologernas fynd och teknik finns på Århus-universitetets sajt.
Rolf Hepps Aniara-balett i sin helhet
Om vi känner för det, är koreografen Rolf Hepp beredd att visa HELA Aniara-baletten för oss, t ex ute på vårt obsis. Jag tror dvd-bilderna och Ralph Lundstens musik från inspelningen 1990 gav mersmak för många ASTB:are igår!
En helt annan sak är om det är möjligt att sätta upp baletten igen. Det kräver något så banalt som pengar, pengar, pengar.
Nya mål för Zooniverse
Datorprojekten med medborgar-forskare – “citizen science projects” – har genom programmen Galazy Zoo, Moon Zoo och Solar Stormwatch alla möjligheter att hjälpa forskningen framåt. Det senaste initiativet har temat Old Weather, och i det kan vem som helst granska väderrapporterna som fördes under första världskriget på 280 Royal Navy-fartyg. Materialet hjälper klimatforksnignen framåt.
Zooniverse-teamet är jättestolta över att ha nominerats till ett prestigefyllt web-pris, drivet genom nätets physics.org.
Venus i nedre konjunktion
Just nu står Venus mitt emellan jorden och solen och är bara en ljusskära. Denna live-bild genom molnen kommer från Borken, Tyskland, och visar vad man ändå kan göra med ett litet teleskop. Günther Strauch använde en 4-tumsrefraktor och snutten togs 24 oktobris.
Venus står farligt nära solskivan, ska sägas.
Spaceweather.com förmedlade som vanligt filmen.
Stonehenge i Höör?
Nej, fullt så galet är det inte, men den som står vid skulptören Lars Ekholms staty Mittelen vid middagstid 4 oktober varje år får då, vid klart väder, uppleva hur solljuset faller genom skulpturens portal/triumfbåge och träffar en punkt som markerar Skånes mitt. Detta är noga uträknat.
Läs rapporten i senaste Piraten Posten!