Nr 80 2019

En historisk bild

Jag har inte tänkt på det men Christian Vestergaard påpekar att det numera ligger en hel del kul bilder på lundaastronomerna på den egna  Lund Observatory-sajten.

Och vad tror ni gömmer sig där om inte denna rara bild från min egen tidning Kvällsposten 1955?

​Bildkälla: Kvällsposten

Bilden publicerades 6 mars 1955 under rubriken "Jättearbete med stjärnpanorama slutfört vid lundaobservatoriet". T v ser vi Tatjana och Martin Kesküla, som målade panoramat (egentligden två ggr!!!), t h vår professor och ASTB-grundare  Knut Lundmark som beställde verket.

Vintergatspanoramat blev snabbt en "hit", det återgavs i flera böcker och t o m Hollywood-firman Frank Capra Productions köpte en kopia till en populärvetenskaplig film. Oscarsvinnaren, filmregissören m m Capra gjorde många populärvetenskapliga tv-produktioner på 50-talet typ "Our Mr. Sun" och företaget finns än idag.

Inkomsterna från Frank Capra-filmen skulle, tyckte Lundmark,  användas för att göra ytterligare PR för det fantastiska konstverket!?! Så bör också ha skett.

PS.

Notera att lundaastronomernas vintergatsforskning diskuteras här på Svenska Astronomiska Sällskapets 100-årsblogg.

Gravitationslins ger oss 12 upplagor av samma galax

En av de mest märkliga upptäckterna tack vare HST, måste vara denna: Hubble-teleskopets studie av en galax som duplicerats i åtminstone 12 upplagor (över fyra "bågar") tack vare stark gravitationslinsning i det extremt tidiga, så kallade rejoniseringsstadiet av vårt universum.

Bildkälla: ESA/Hubble, NASA, Rivera-Thorsen et al.

Galaxen som det handlar om kallas Sunburst Arc, ligger på 11 miljarder ljusårs avstånd och linsas tack vare en jättehop av galaxer 4,6 miljarder ljusår bort.

Uppe t h ser vi tre av bågarna, en fjärde "motbåge" (counter arc) syns nere t v – den senare skyms delvis på grund av en förgrundsstjärna i Vintergatan.

The rest, my dear Watson, is elementary… läs hela HST-relisen här, ur vilken framgår att rapportens förstanamn är Emil Rivera-Thorsen, verksam vid astronomiska institutionen i Stockholm.

För den som är hemma i Albert Einsteins allmänna relativitetsteori (vilket jag inte är), är denna linseffekt en barnlek. Einstein själv skrev egentligen först 1936 om saken i den lilla korta artikeln "Lens-Like Action of a Star  by the Deviation of Light in the Gravitational Field".

När Einstein påpekade att "Of course, there is no hope of observing this phenomenon directly" (finns här) hade han, som vi som sitter med facit i hand vet, faktiskt för en gångs skull helt – fel.

En Kepler-pizza

Det är faktiskt 400 år sedan i år som Johannes Kepler publicerade sin tredje och sista planetlag (den med kvadraten och kuben). Så påpassligt att vår kompis på Onsala prof Cathy Horellou härom dan på sin facebook-sajt publicerade denna pizza, som tar fasta på den andra av Keplers empiriskt funna lagar: