Hoppa till innehåll

Nr 92 2019

  • av

Exo-tävlingen avgjord:

Vi vann!

Aniara ooch Isagel, där har vi de svenska vinnarnamnen i IAU:s namngivartävling av exoplanetsystem. På W-bloggern gjrode vi tidigare i vinter ett tappert försök att fånga uppmärksamheten för nobelpristagaren Harry Martinson och hans  litterärta skapelser.

Alla fakta här!

Så grattis till Harry Martinson i hans himmel, han har ännu inte fått någon mån- eller Merkuriuskrater uppkallad efter sig, men ovanstående är gott nog, tycker vi i redaktionen på W-bloggen.

Om stjärnan och dess Jupiterstora planet nära stjärnan  kan läsas på Wikipedia. 

Systemet ligger i Stora björnens stjärnbild.

ESO:s "hök" attackerar Vintergatans centrum

Från ESO:s senaste preassrelis: ESO:s Very Large Telescope (VLT) har observerat Vintergatans centralregion i extremt hög vinkelupplösning och avslöjat nya detaljer om stjärnbildningen i galaxen. Observationerna har funnit spår av en dramatisk händelse i galaxens historia: en intensiv period med stjärnbildning som resulterade i hundra tusen supernovaexplosioner.

* "Vår unika studie av Vintergatans centrum har gett oss nya insikter i stjärnbildningen i denna del av galaxen" säger Rainer Schrödel från Astrofysikaliska institutet i Granada, Spanien, som ledde studien. "Tvärtemot den gängse uppfattningen har vi funnit att stjärnbildningen inte har varit kontinuerlig", kompletterar Fransisco Nogueras-Lara, som ledde två nya studier av Vintergatans centralregion vid samma institut.

 

* I studien, som presenteras i dagens Nature Astronomy, fann forskarlaget att omkring 80 % av stjärnorna i Vintergatans centrum bildades under den tidigaste epoken i galaxens historia, för mellan 8 och 13,5 miljarder år sedan. Därefter följde en period av omkring 6 miljarder år då mycket få stjärnor bildades, men som avslutades med en intensiv stjärnbildningsperiod för omkring 1 miljard år sedan. Under en tidsrymd av omkring 100 miljoner år bildades då nya stjärnor motsvarande tiotals miljoner solmassor.

 

HAWK-I view of the Milky Way’s central region

 

Denna detaljrika bild är tagen med HAWK-I-intrumentet på ESO:s Very Large Telescope i den Chilenska Atacamaöknen. Den visar Vintergatans centralregion med en vinkelupplösning av endast 0,2 bågsekunder, vilket motsvarar storleken på en fotboll i Malmö sedd från Göteborg.

Bilden är uppbyggd av observationer gjorda i olika våglängder i nära infrarött ljus: J-bandet vid 1250 nanometer (blått), H-bandet vid 1635 nanometer (grönt) och Ks-bandet vid 2150 nm (rött). I dessa våglängder kan HAWK-I se genom stoftet i galaxen och avslöja stjärnor som annars hade varit synliga.

​Bildkälla: ESO/Nogueras-Lara et al.

* "Förhållandena måste ha liknat de som förekommer i så kallade 'starburstgalaxer' där nya stjärnor bildas i en takt av omkring hundra solmassor per år" säger Nogueras-Lara, som nu forskar vid Max Planckinstitutet för astronomi i Heidelberg, Tyskland. För närvarande bildas nya stjärnor i Vintergatan i en mycket måttlig takt, motsvarande omkring 1-2 solmassor per år."

 

* "Denna tidiga och explosionsartade stjärnbildningsepisod måste ha resulterat i över hundra tusen supernovor, en händelse som troligen ett av de mest energirika i Vintergatans historia", menar han. Då uppstod mängder av massiva stjärnor som efter en kort och intensiv livscykel avslutas i supernovaexplosioner.

 

Details of the HAWK-I view of the Milky Way’s central region

 

Denna detaljrika bild, tagen med HAWK-I-intrumentet på ESO:s Very Large Telescope, visar fyra särskilt intressanta områden nära galaxens centrum: Nuclear Star Cluster (NSC) i bildens mitt, Arches Cluster som är den mest stjärntäta i Vintergatan, Quintuplet Cluster med sina fem ljusstarka stjärnor, samt i HII-region med lysande vätgas.

​Bildkälla: ESO/Nogueras-Lara et al.

* Forskningsprojektet möjliggjordes med ESO:S HAWK-I-instrument på VLT. Denna infraröda kamera kan tränga igenom de täta stoftmolnen i regionen och ge oss en detaljerad bild av galaxens centrala delar. Resultaten publicerades i oktober 2019 i tidskriften Astronomy & Astrophysics av Nogueras-Lara tillsammans med forskare från Spanien, USA, Japan och Tyskland. Den mäktiga bilden visar Vintergatans mest stjärntäta område med gas och stoft, där också ett supermassivt svart hål är beläget. Vinkelupplösning är 0,2 bågsekunder, vilket motsvaras av storleken på en fotboll i Malmö sedd från Göteborg.

 

* Denna bild är den första från kartläggningsprojektet GALACTICNUCLEUS som baseras på extremt högupplösta vidvinkelbilder tagna med HAWK-I-instrumentet. I projektet studeras över tre miljoner stjärnor över en 60 000 kvadratljusår stor yta på ett avstånd av 30 000 ljusår i Vintergatans centrum

Vintergatans storlek och vikt

Nya beräkningar visar enligt phys.org att vår hemgalax Vintergatan är 256 000 ljusår tvärsöver och har en massa motsvarande 890 miljarder solar.

Den vetenskapliga rapporten finns här.

Den mörka materien uppskattas till 93 proc av Vintergatans vikt, vilket stämmer bra med Bertil Lindblads siffror för snart etthundra år sen (10:1). Fast då visste vi inte om den mörka materiens mystiska beståndsdelar utan gissade i stället på döda stjärnor, mörka nebulosor, kometer o likn.

En öl i vår smak

Ett amerikanskt ölmärke har lyckats med det alldeles förträffliga att skapa en ölsort med temat "Cassiopeia". Tack till Christian Vestergaard för fyndet!

80026206_2528683700745289_7737737265710891008_n[1]

Ölet betygssätts bl a här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.