Nr 4 2020

Vera  Rubin hedras med stort teleskop

Hon fick aldrig nobelpriset i fysik eller Crafoord-priset men nu hedras hon med att det så kallade Large Synoptic Survey Telescope (LSST) uppkallas efter henne – Vera Rubin (1928-2016). Första gång en kvinnas hedras så i USA på nationell nivå,  tvåa i världen (?) efter Frida Palmér-observatoriet som finns i Halmstad, Sweden.

Formellt kommer teleskopet att heta NSF Vera C. Rubin Observatory (Rubin Observatory eller VRO) – NSF står för National Science Foundation. Info här.

Rubin-teleskopets uppgift blir avancerade studier av galaxers mörk materia och mörk energi, två av Rubins forskningsfält. Hon ses med all rätt som en pionjär inom mörk materia-fältet och hon var dessutom en passionerad förkämpe för kvinnors roll inom astronomi och andra naturvetenskaper.

Till hennes lärare hörde legenden Georg Gamow.

​Bildkälla: https://www.lsst.org/

PS (13.1):

​Redan 1908 grundades Maria Mitchell Observatory i USA. https://en.wikipedia.org/wiki/Maria_Mitchell_Observatory

100-årsbloggen blir bok

​Johan Kärnfelt meddelar att det blir en bok av Svenska Astronomiska Sällskapets 100blogg-material.

Några av oss inom ASTB hade förmånen att få medverka i bloggandet.

På Betelgeuse-fronten inte nytt…

… stjärnan ligger kvar på magnituden 1,3-1,4. Förväntas väl göra så en tid framöver.

Denna en av våra favoritstjärnor är en av de mest utforskade och observerade, konstigt vore det annars, och variabelinternationalen AAVSO har en del matnyttig info för oss vanliga dödliga amatörobservatörer.

Då och då surfar jag in på Betelgeuse efter lite oväntad info. Och fann härom dan IR-bilddokun nedan.

Hur chockbågar och tidigare utslängt material och den intrikata samverkan med det omgivande insterstellära mediumet gestaltas, berättas bl a här i en rapport från 2014.

   Text och bildkälla på engelska:  The star is the bright central spot, surrounded by the inner shell that has now been explained by the Bonn researchers. Betelgeuse is flying through space (here towards the top left corner) at faster than the speed of sound, so its wind drives a bow shock ahead of it. When the star explodes as a supernova, debris from the star will collide with the inner shell and later the bow shock. (Credit: Vasilii Gvaramadze, using data from ESA/Herschel/PACS/L. Decin et al.)

Värmland Starparty inställt