Nr 15 2020

Hjälp våra radioastronomer att jaga svarta hål

Forskare vid bland annat Onsala rymdobservatorium vid Chalmers söker kraftkällorna bakom hundratusentals galaxer – och de vill ha allmänhetens hjälp. Galaxerna har upptäckts av världens största radioteleskop, Lofar.

I nya projektet Lofar Radio Galaxy Zoo kan alla med en dator leta reda på supermassiva svarta hål – och de jättelika strålar, miljontals ljusår tvärsöver, som de kastar ut i rymden.

Cathy Horellou, biträdande professor vid Chalmers, ser fram emot vad projektet kan ge.
– Galaxer ser verkligen annorlunda ut när man tittar med radioteleskop. Det är kul att många fler nu får vara med i detta äventyr och kan lära sig att identifiera galaxer med svarta hål, säger hon.

Radiogalaxen 3C236 sedd i radiovågor med LOFAR och i synligt ljus. Bild: Aleksandar Shulevski, Erik Osinga & LOFAR Surveys Team

Astronomer använder radioteleskop för att göra bilder av himlen på samma sätt som teleskop för synligt ljus – rymdteleskopet Hubble är ett exempel – gör kartor över stjärnor och galaxer. Skillnaden är att bilder tagna med ett radioteleskop visar en himmel som skiljer sig mycket från den man ser i synligt ljus. 
 
När man tittar på himlen med hjälp av radioteleskop är den fylld av komplexa strukturer som är kopplade till de stora, tunga svarta hålen som ligger i mitten av de flesta galaxer. När gas, stoft och damm slukas av ett supertungt svart hål slungas en del av materian långt ut i rymden. Där bildas jättelika moln av upphettad gas och plasma som kan ses tydligt med radioteleskop.

Teleskopet Lofar (Low Frequency Array, lågfrekvensuppställning) drivs av Nederländska institutet för radioastronomi, Astron. Lofar gör just nu en enorm kartläggning av radiohimlen, och hittills har hela fyra miljoner radiokällor upptäckts. Några hundra tusen av dessa källor har så märkliga komplicerade strukturer att det är svårt att avgöra vilka galaxer som tillhör vilken radiokälla. Därför behöver forskarna hjälp med att svara på en fråga: vilket svart hål tillhör vilken galax?

Det internationella forskarlaget bakom Lofar består av fler än 200 astronomer från 18 länder, bland dem Sverige. Det är ändå för få för att ta på sig den tuffa uppgiften att identifiera vilka radiostrukturer som tillhör vilken värdgalax. 

Galaxen 3C31 sträcker sig över tre miljoner ljusår. I den här bilden kombineras en bild tagen med Lofar (i rött) med ett fotografi tagen i synligt ljus. 3C31 ligger omkring 209 miljoner ljusår bort i stjärnbilden Fiskarna. Bilden finns i hög upplösning hos Lofar Survey Team på https://www.lofar-surveys.org/gallery.html?file=static/gallery/3C31_radio.png​Bild: Volker Heesen/LOFAR Surveys Team

Därför ber nu astronomerna allmänheten att hjälpa till. Inom medborgarforskningsprojektet Lofar Radio Galaxy Zoo uppmanas allmänheten att själva granska bilder från Lofar tillsammans med bilder tagna i synligt ljus, för att kunna koppla ihop radiokällor med galaxer.

– Lofar:s nya kartläggning har avslöjat miljontals tidigare okända radiokällor. Med hjälp av allmänheten kan vi undersöka vilka dessa källor är. Var finns deras svarta hål? I vilken typ av galaxer finns de svarta hålen? undrar Huub Röttgering, astronom vid Leidenuniversitetet, Nederländerna.

 Kollegan Tim Shimwell, Astron och Leidenuniversitetet, förklarar hur projektet hjälper forskarna.

 – Din uppgift är att matcha radiokällorna med rätt galax. Detta kommer att hjälpa forskare att förstå hur radiokällor bildas, hur svarta hål utvecklas och hur stora mängder material kan slängas ut i djupa rymden med så makalösa mängder energi, säger han.

 Cathy Horellou hoppas att många vill vara med och granska Lofars otaliga galaxer.

 – Vi behöver all hjälp vi kan få eftersom det finns miljoner av radiokällor i kartorna. Det är att viktigt att flera personer tittar på varje källa så att man inte missar något viktigt, säger Cathy Horellou.
Läs mer på denna sajt.

Jakten på månens vatten

Om månens eventuella vattenreservoarer vid polerna och NASA:s projekt att hitta dessa reservoarer, kan läsas här.

Konferens för solursnördar

Det finsn okunniga personer som kallar oss nördar. Ok för det, men det finns även nördar inom nörderiet.

T ex: Den som är intresserad av solur, dess historia, dess nutid och dess framtid, rekommenderas denna konferens i Litauen 2021. Bilden från sajten nedan, som förmedlats av de svenska nördarnas övernörd, prof Jesper Sollerman. Vår store rorsman, alltså ordförande, inom SAS aka Svenska astronomiska sällskapet.

http://tempus-sol.eu/conference2021/

Kommentarer inaktiverade.