Nr 25 2020

Hjälp oss lösa denna Tycho Brahe-gåta

Vi har ju en entusiastisk astronomihistorisk gruppering inom vår förening, jag har glömt exakt hur många år vi varit verksamma men det är många, och vi har ”rensat” upp det mesta som går att rensa  upp på våra latituder vad gäller Tycho Brahe.

Max en gång per termin/terminer  bör vi ses, och om Gud och Coronan vill så ses vi igen i vår. Enligt min och  Klas Hyltén-Cavallius idé är 30 maj  (en lördag, innan pingsten) en vettig dag för en utflykt till Helsingborg och inspektion där av Tycho Brahe-minnena: Brunnen och Tychos epitafium i Mariakyrkan.

Möjligen borde vi sikta in oss även på ett resmål norr om Helsingborg , nämligen  Väsby kyrka. Varför förstår ni av följande rapport från vår Tycho-vän i Århus, hedersdoktorn vid LU, medeltidsarkeologen Jens Vellev – tack Jens för dina bildbevis nedan (klicka alltid på  bilderna så du får upp dem i stort format på din skärm):

Danska får inte vara något problem för W-bloggens läsare, och eftersom många av oss känner Jens Vellev så låter jag ordet gå till honom. Vi befinner oss alltså i Väsby kyrka, norr Helsingborg.

”Väsby Kirke i det nordvestligste Skåne hænger der en lille gravplade i metal. I den ældre litteratur omtales
materialet som messing. En nærmere bestemmelse af fagfolk er dog aldrig foretaget. Pladen er sat over astronomen
Tycho Brahes søn Claus, som døde den 8. januar 1577 – kun 6 dage gammel. Tycho nåede aldrig at se sin lille søn,
men han forfattede en latinsk tekst, som blev graveret på den ca. 35 x 35 stor metalplade. 

Pladen har åbenbart
tidligere haft en anden funktion. På bagsiden ses nogle i dag lidt utydelige indgraveringer, hvis funktion ikke
umiddelbart lader sig forklare. Ved nøjere eftersyn fremgår det, at der er indgraveret to cirkler med lidt forskellige
diametre. Den ene er ikke hel, den er afbrudt ved pladekanten. I de to cirkelbuer er der med regelmæssig afstand
graveret små huller. Fra de to centre er der mere eller mindre tydeligt graveret streger ud mod over de små prikker.
Systemet er dog ikke fuldt gennemført. 

Ved optegning på et fotografi af de lidt utydelige prikker og streger fremgår
det, at begge cirkler har været tænkt inddelt i 96 dele. Større dele af cirklerne har dog hverken fået deres små
prikker eller radiusstreger graveret. En tangentstreg er markeret ved den ene cirkel – den fuldt bevarede. Den
anden cirkel med en lidt større diameter er forsynet med svage spor af en mindre cirkel, hvis centrum ligger lidt
forskudt for storcirklens centrum. 

Pladen med indgraveringerne kunne være produceret til trykning af grafiske illustrationer til et af Tycho Brahes
astronomiske værker. Ved gennemsyn af disse fremgår der, at lignende motiver ikke forekommer. Jeg har gennem årene
diskuteret illustrationen med en lang række fagfolk – astronomer,  urmagere og matematikere – men ingen har til
nu kunnet give et fornuftigt svar på, hvad formålet har været. 96-inddelingerne kunne være brugt i forbindelse
med en produktion af tandhjul. 

Vi ved, at Tycho havde ansat en mekaniker (automatopæa) Peter Jachenow, som på Hven
konstruerede en vejmåler, der indeholdt flere tandhjul. Men denne ansættelse foregik først omkring 1590. 

Alle Tycho Brahes mange astronomiske instrumenter er i dag borte. Hvis graveringerne på pladen har noget at gøre
med hans astronomiske arbejde, står vi overfor det eneste bevarede stykke inventar, der kan sættes i forbindelse
med hans årelange virke på Hven – og det endda til den allerførste tid. Tycho indledte sit astronomiske arbejde
på den lille ø i 1576. ”

PS1. EN EFTERLYSNING

Har vi någon skicklig tecknare, arkitekt el dyl, i våra led, som kan hjälpa Jens med en exakt avritning av Tycho-plattans baksida? Kontakta mig så förmedlar jag kontakten vidare till Jens, som skriver så här:

 ”Der er måske en villig arkitekt eller tegner i jeres forening. Måske I, hvis I kommer til Väsby, kan låne pladen med hjem til
en tegner. Pladen var med på den store Tycho Bahe udstilling i København i renæssanceåret 2006, som jeg var initiativtager til og formand
for. Så der er tradition for, at pladen kan udlånes. De gange, jeg har besøgt Väsby, hang den på væggen, så den let kunne fjernes. ”

PS2.

Enligt Wikipedia om Väsby kyrka lyder översättningen av Tychos platta  på följande vis:

”Åt minnet Här hvilar fridfullt i sin lilla kista Claudius, Som i lifvet ej hade ro på hela Jordens krets. En gång lät honom naturen framträda på Jorden och Tillstadde honom att vara där ofvan. Blott sex dagar måtte han i späd ålder fri från Jordisk besmittelse, utan hämmande tyngd (boja) Gå till Himlen, hvarest han nu istället för knappt Tillmätta dagar är delaktig i evighetens tidsrymder Och jublar i besittning af en ostörd frid. Dog i herans tid år 1577 d. 7 januari född den 2dre i samma månad då vi födas börjar vi dö. Då vi dö, födas vi. Åt sin lille älskade son Claudius, Som han ej sett, Reste Tycho Brahe denna sten till minnet av hans Bråda hädanfärd till evigheten.”

Betelgeuse på väg uppåt

Så här ser de svenska amatörastronomernas Betelgeuse-ljuskurva ut senaste tid – ”hon” är på väg upp mot sitt vanliga jag efter att ha varit lynnig hela vintern:

Veckans höjdpunkt!

Veckans höjdpunkt var utan tvekan ASTB:s ”klubbkväll” i onsdag (25.3), idé och genomförande vår ordförande Peter Linde. Kolla hemsidan!

Detta var ett mycket trevligt initiativ då vi är hänvisade till distanskontakter via cyberrymden.

Frågan är om vi inte rentav var först i den astronomiska communityn i världen med detta initiativ. Tvåa är möjligen (…) AAS, det vill säga American Astronomical Society.

2I/Borisov på tapeten

I nyaste numret av Telescopium nr 1 2020 kan läsas om svenska fotografiska observationer (inklusive ASTB:aren Håkan Barregårds) av den interstellära kometen kallad 2I/Borisov. Författare: Johan Warrell.

Om märkliga men inte oväntade utbrott på kometen kunde  läsas här, i Astronomer´s Telegram, för en fjorton dagar sedan.

Skratta inte, snälla!

Jag gjorde i kväll (27.3) mitt första försök att med min Apple 6 fånga in månen och Venus. Resultatet överlämnas härmed till mänskligheten:

Kommentarer inaktiverade.