Nr 45 2020

Svensk science fiction-historia skildras  i mäktigt trebandsverk

Ännu ett storverk från vännen och journalistkollegan Bertil Falk är i faggorna: Hans trebandsverk om svensk sf och dess sensationellt långa historia. Det är Aleph Bokförlag som ger ut denna unika litteraturhistoriska satsning, bakom vilken ligger årtionden av  arkivgrävande, biblioteksbesök och ett oändligt antal timmars läsning och reflektioner:

Förlaget berättar i sin release att den svenska science fiction-litteraturens historia är ett till största delen outforskat fält. Föregångare som Sam J. Lundwall och Jerry Määttä har gjort betydande insatser, men detta är den första stora genomgången av dess hela historia från 1600-talet fram till början av millenniet. En historik som också tjänar som lexikon.
Detta första band (av tre) behandlar perioden fram till och med 1930-talet. Upptäckterna är många och fascinerande: Vem kunde ana att allmänheten i början av 1800-talet var entusiastiska läsare av två framtidsskildringar? Dessa ”bestsellers” var dels den humoristiska Resan till Stockholm år 1913 av pseudonymen Fusselbrenner, dels dystopin Sveriges sista strid av Gustaf Henrik Mellin. Men redan 1803 hade den finlandssvenske filosofen Gabriel Israel Hartman besökt atomernas bebodda mikrokosmos i novellen ”En dröm”.

När Sveriges minsta bokmässa la av efter tolv år 2015, passade Dast Magazine på att ta denna bild av Bertil Falk. Foto: Ahrvid Engholm

Detta storverk har under många år efterforskats och skrivits av Bertil Falk (född 1933), själv en levande legend inom svensk fantastik. Det var han som 1969 återupplivade Jules Verne-Magasinet, som några år senare övertogs av Sam J. Lundwall. Han debuterade som författare redan 1946 i Stockholms-Tidningen med sf-novellen ”Tripp i rymden”. Som journalist arbetade han sedan vid bland annat Kvällsposten och på TV3:s nyhetsredaktion i London. År 2016 rönte han stor uppmärksamhet i Indien genom sin bok Feroze — the Forgotten Gandhi.

Så långt förlaget. Skojigt för oss inom det sakastronomiska fältet är att bland de tidiga svenska astronomerna som författade sf var – Anders Celsius.

Bertil är i dag en äldre herre, men om vi ber honom riktigt snällt kanske han kommer på ett ASTB-möte och berättar om sitt nyaste storverk.

Det är väl ingen hemlighet att Bertil gett sig den på att avsluta ett annat omöjligt uppdrag: Översättningen av James Joyce oöversättbara Finnegan´s Wake.

SS Cyg:s snabba variationer

ASTB:aren Magnus Larsson har uppmärksammats för sina spännande mätningar av variabeln SS Cygnis snabba optiska variationer. Från AAVSO finns en ganska så dramatisk ljuskurva med sekundskiftningar, översänd av vårt variabelorakel Hans Bengtsson.

Stjärnsystemets variation har av japanska astronomer noterats i röntgendelen av spektrumet och de är jättetacksamma för alla optiska bidrag från amatörvärlden som Magnus & Co.

Har vi tur, kommer Magnus själv att prata om sina mätningar på kommande klubbkväll inom ASTB (över nätet, förstås). Onsdag kväll, kl 19.

SS Cyg:s variabilitet fastställdes 1896 av Louisa D. Wells vid Harvard College Observatory, en av legendariske chefen Edward C Pickerings berömda kvinnliga ”computers”, damerna vars insatser mer och mer kommit i dagen, konstigt vore det annars.

Glad coronasommar…

Det finns inga alternativ, vi får bita i det sura äpplet och göra allt vad vi kan för att överleva i den astronomiska communityn.

Från Lars Olefeldt kom detta glada budskap apropå SpaceX lyckade uppskjutning::

Pierre Mens, fotografnestor, förevigade W-bloggens redaktör när han högg in i ett lass jordgubbar härom dan. Se det som en hälsning från redaktionens ”lätt&lagom”-isolering men också som ett hopp om normala tider framöver, ju förr desto bättre:

Foto: Pierre Mens

Kommentarer inaktiverade.