Hoppa till innehåll

Nr 56 2020

  • av

Fyrverkerier skapas när stjärnor föds tillsammans


Kosmiska fyrverkerier lyser upp i en ny bild av en ung stjärnhop från Alma och Hubbleteleskopet. För Chalmersastronomen Jonathan Tan, som ingår i teamet bakom bilden, ger bilden nya insikter om hur stjärnor som vår sol föds tillsammans.​​ 
* De flesta stjärnor i universum, inklusive vår sol, föddes in i stora familjer av stjärnor som kallas stjärnhopar. Galaxer är dessutom uppbyggda av stjärnhopar. Hoparna själva bildas ur täta molekylmoln, men hur det går till är fortfarande till stor del ett mysterium.

* I en ny, spektakulär bild ser vi en ung stjärnhop som just nu håller på att ta form. I bilden på hopen, som kallas G286.21+0.17, ingår flera exponeringar i olika våglängder – sammanlagt fler än 750 enskilda mätningar – med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) samt en bild tagen i infrarött ljus av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Hopen ligger i vår galax Vintergatan i närheten av Carinanebulosan, ungefär 8000 ljusår bort.

Kosmiska fyrverkerier lyser upp i den här nya bilden av den unga stjärnhopen G286.21 + 0.17. Bildkälla:
​ALMA (ESO / NAOJ / NRAO), Y. Cheng et al .; NRAO / AUI / NSF, S. Dagnello; NASA / ESA Hubble

* I Almas mätningar lyser täta moln av molekylär gas (lila i bilden). Teleskopet har fångat hur turbulent gas faller in mot hopens mitt, där gasen bildar täta kärnor i vilka enskilda stjärnor så småningom kommer att tändas.

* Stjärnorna i bilden syns tack vare deras infraröda ljus, registrerat av Hubbleteleskopet. Här finns bland annat en större grupp av stjärnor som håller på att bryta ut från molnens ena sida. De tyngsta av dessa stjärnor lyser intensivt och blåser ut kraftfulla vindar, och det räcker för att spränga bort delar av molekylmolnen. Kvar finns spillror som lyser svagt tack vare uppvärmda stoftkorn (visas i gult och rött).

* Bilden fångar, i en enda stjärnhop, stjärnor som nått många olika utvecklingsstadier. Det berättar Yu Cheng, som är astronom vid University of Virginia i Charlottesville, USA, och huvudförfattare till två forskningsartiklar som publicerats i tidskriften Astrophysical Journal.

* Hubbleteleskopet avslöjar här cirka tusen nybildade stjärnor med olika massor, från lätta till tunga. Dessutom visar Almas mätningar att det finns mycket mer massa i tät gas som ännu inte störtat samman. 

– Sammantaget kan processen ta minst en miljon år att slutföra, förklarar Yu Cheng.

* Jonathan Tan, astronom vid Chalmers och University of Virginia, är medförfattare och har även lett projektet.

– Detta illustrerar just hur dynamisk och kaotisk processen är som leder till att stjärnor föds. Vi ser konkurrerande krafter i aktion: tyngdkraft och turbulens från molnet å ena sidan, och stjärnvindar och strålningstryck från de unga stjärnorna å andra sidan. Denna process skulpterar området. Det är en häpnadsväckande tanke att vår egen sol och planeterna en gång var en del av en sådan kosmisk dans, säger han.

Svensk sf-film redan 1958

När KB (Kungliga Biblioteket) för en tid öppnade upp alla svenska tidningar under coronavirusets härjningar, slog Ahrvid Engholm till och började gräva fram rariteter ur svensk sf-fandoms historia. Resultatet har blivit ett antal tidningsklipp  som presenteras i  Ahrvids  mailtidning Intermission 98 (skriv till honom under mailadressen ahrvid@hotmail.com så får du tillgång till numret).

Men inte bara det. Ett litet cineastiskt fynd: Jag trodde att Jultomten fixar allt! (Santa Claus Conquers the Martians) från 1964 var den sämsta av alla sf-filmer. Nu berättar Ahrvid  om filmen Rymdinvasion i Lappland (Terror in the Midnight Sun), ett US-svenskt filmprojekt. Utan att ha sett filmen svär jag på att den leder bottenligan!

Bland  kända svenska  namn som figurerar är Åke Grönberg, Gösta Prüzelius och Brita Borg. För det musikaliska svarade  Golden Gate Quartett och – Harry Arnold!

Njut av filmaffischerna!

Einar Bager och Halleys komet

Vår “inbäddade” ASTB:are på Stadsarkivet i Malmö Pettzy Ahlström  har fiskat i vår ASTB:are Harry Lindholms efterlämnade saker, i vilket ingår mängder av tidningsklipp. Bl a återfinns där detta fynd av den store Malmökännaren Einar Bagers tidningsartikel från Sydsvenskan 1986. Läs och njut i sommarsoffan!

Tips: KLICKA upp artikeln ett par ggr på din skärm. Jag lovar att du får ett gott skratt.

Newton offer för århundradets börskrasch

Sir Isaac Newton må ha varit ett geni, men ändå gick han på pumpen 1720 i det århundradets värsta ekonomiska krasch:

Den så kallade Söderhavsbubblan, South Sea Bubble.

En mycket avslöjande skrivpièce finns här.

Efter sin akademiska karriär och vidhängande världsberömmelse, drog sig Newton tillbaka, trött på den akademiska miljön,  som chef för  Kungliga Myntverket i Storbritannien. Han var duktig och lät dessutom hänga falskmyntare. 

Detta hindrade inte att Newton var nära personlig konkurs i spekulationerna kring South Sea-bolagets affärer. Han summerade sin erfarenhet så här enligt artikeln i Physics World: Att hanförvisso  kunde  “calculate the motions of the heavenly bodies, but not the madness of people”.

Klassisk 1-punds sedel

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.