Nr 66 2020

Goda relationer som alltid med England

Genom vår ordförande både lokalt (ASTB) och nationellt (SAS), således Peter Linde, har relationerna med den brittiska amatörastronomin aldrig upphört. Detta är väldigt kul att notera för en gammal stöt i den svensk-engelska communityn. Jag släppte dock de flesta kontakterna  på 70-talets mitt.

Senast bidrar Peter med en förnämlig artikel om Vintergatan och den lokala galaxgruppen i Orbit, en tidskrift som ges ut av Eastbourne Astronomical Society med Sverigevännen Peter Gill som redaktör. Finns här att beskåda!

Artikeln vidhängs av en mugg med Peters nuna. Den vill vi ha inte bara virtuellt (bild nedan), vi vill ha den i rena rama verkligheten.

Astronomer löser konstgåta?

Det händer då och då att astronomer ger sig in i konstvärlden för att lösa en och annan gåta. van Gogh var ett exempel för ett antal år sedan.

Nu påpekar Carsten Nilsson, vår gamle Ur-MARS:ian, att  ”världens vackraste tavla” Gezicht op Delft (”Vy över Delft”) – sagt av Marcel Proust -,  skapad av legenden Johannes Vermeer,  har avkodats med astronomiska hjälpmedel inklusive datasimulation:
https://www.nyteknik.se/innovation/astronomer-knackte-gatan-med-varldens-vackraste-tavla-6998746
Enligt Ny teknik/TT har astronomiprofessorn Donald Olson vid Texas State University i USA tillsammans med sina kollegor studerat tavlan så noga att de inte bara kan uttala sig om ett troligt år, månad och dag (3 september 1660) då konstnären med stor sannolikhet måste ha arbetat – de har även presenterat ett klockslag.

Bildkälla: Museum Mauritshuis

Genom besök på plats, genom Google Earth och datakörningar m m och särskilt fokus på hur solen skuggar kyrktornet på Nieuwe Kerk t h i tavlan, har tavlans mysterium lösts. I kyrktornet hänger ännu inga klockor, de kom en tid efter det att tavlan färdigställts.

Nyaste Sky & Telescope skildrar arbetet men Olsons resonemang återfinns även i en artikel från Texas State University: Den artikeln återfinns här och är ett gott exempel på ”Sherlock Holmes”-metoden där astronomi och kulturyttringar möts.

Kritiker, bl a från museet  Mauritshuis, Den Haag, där tavlan hänger i dag,  menar att astronomerna är ute och reser. Sillbåtarna i förgrunden, de ska ut på sommarens stora fiskafänge i juni, har dokumenterats nån gång i – maj! Även träden med dess löv pekar väl på vår?

Som framgår av en W-blogg 2013 är Donald Olson även författare till en bok om ”celest detektivjakt inom konsten”.  

”Astroniklas” i Californien

Vår gamle ASTB:are Niklas ”Astroniklas” Henricson är numera engagerad i Sacramento Valley Astronomical Society på diverse nivåer. För sin californiska  vänner presenterar han sig så här.

För några dagar sedan fick vi även ta del av denna Youtube-film med kometjägaren Don Machholz som guide på stjärnhimlen från Kalifornien – tack till Niklas.

ESO skjuter fram och upp

Peter Linde tipsar om hur hårt Covid-19 slår mot astronomin från ESO:s horisont:

https://eso.org/sci/publications/announcements/sciann17308.html

Grimeton värt ett besök


 
Utflyktstips i sensommartid för den teknikintresserade amatörastronomen:.
– Varför inte besöka Unescos världsarv Grimeton (uttalas grimmetånn) i Varbergs kommun? Där finns ett bemannat besökscenter med ett litet kafé och där kan även bokas guidad tur som visar runt i hela anläggningen. Den som inte är höjdrädd kan även få klättra upp i en av masterna!, tipsar Hans Hilderfors (som även står för bildbevisen nedan)

Det var behovet av en pålitlig, snabb och stabil förbindelse mellan Sverige och Nordamerika som ledde till att Grimeton Radiostation byggdes, strax efter första världskrigets slut. Under åren som följde utvecklades platsen till ett centrum för kommunikationer, en roll som har bestått.

Infotips från Hans:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Radiostationen_i_Grimeton 
https://www.unesco.se/grimeton-radiostation/ 
https://grimeton.org/ 

NEOWISE tonar ner

Den är inte mycket att spana in nu med sin fältkikare, NEOWISE är en suddig fläck i min 12×50-kikare. Vi ses igen om en 6000-7000 år!?!

Upp som en sol, ner som en… osv. Lite grand som de gamla komettändstickorna, som Christian Vestergaard fått syn på:

Lämna ett svar